• Hur farlig är den nya smittan?
Just nu vet ingen exakt hur smittsamt viruset är. De flesta rapporter vittnar hittills om att symtomen åtminstone blir ganska lindriga och varje smittad person verkar inte ge upphov till särskilt många nya fall. Men mycket kring viruset är fortfarande oklart. WHO:s laboratorier håller fortfarande på med de genetiska analyserna.
• Varför är det så stort rabalder trots att långt färre har drabbats än under en vanlig influensasäsong?
Därför att det rör sig om ett helt nytt virus som har börjat smitta från människa till människa, på ett sätt som viruset bakom fågelinfluensan aldrig lyckades göra. Viruset har genetiskt material från människa, fågel och gris, och troligen saknar människor immunitet mot det. Därför har WHO och myndigheterna höjt sin beredskap inför en hotande global smittspridning, influensapandemi.
• Vilka är symtomen?
De liknar vanlig, lindrigare influensa eller kraftig förkylning, med feber, hosta och luftvägsproblem. Inkubationstiden tros vara ett till fem dygn men kan också vara upp till sju dagar eller något längre.
• Vilken behandling finns?
Den nya influensan verkar vara känslig för läkemedlen Tamiflu (tabletter) och Relenza (inhaleras), men inte för de äldre antivirala läkemedlen amantadin och rimantadin. Virushämmarna botar inte en infektion men de kan lindra symtomen och förkorta sjukdomstiden om de tas inom två dagar från insjuknandet. Läkemedlen kan också förhindra sjukdom hos någon som riskerar att smittas, exempelvis vårdpersonal.
• Kan man ta virushämmare om man är gravid?
Det är inte klart om och hur läkemedlen påverkar fostret så rådgör först med läkare.
• Kan barn få virushämmande läkemedel?
Ja. Tamiflu kan ges till alla i anpassad dos och Relenza kan ges till barn över fem år.
• Kan man få virushämmande läkemedel att ha hemma för säkerhets skull?
Läkarna uppmanas att inte skriva ut dem till personer utan symtom som inte har sjuka anhöriga. Risken är att folk tar läkemedlen i onödan och på fel sätt och då kan viruset utveckla motståndskraft.
• Varför finns inget vaccin?
Det tar lång tid, ungefär 100 dagar, att framställa ett färdigt pandemivaccin. Viruset måste odlas fram och masskopieras och detta sker i hönsägg eller med hjälp av cellinjer. Det tar tre till sex månader innan alla svenskar är vaccinerade, räknat från tillverkningsstarten.
• Vilka får vaccin?
Alla ska få, enligt det avtal som staten har med tillverkaren Glaxosmithkline.
• Skyddar vanligt influensavaccin?
Nej. Åtminstone finns inget som talar för att det skulle hjälpa i någon större utsträckning eftersom viruset är helt nytt.
• Hur kan man skydda sig?
Undvik, om möjligt, nära kontakt med sjuka personer. Föräldrar kan försöka låta bli att pussa sina sjuka barn i ansiktet. Tvätta händerna noga och använd handsprit. Undvik att röra vid ögon, näsa och mun. Det finns inga vetenskapliga belägg för att munskydd har någon effekt mot smittspridning. Tvärtom kan de öka risken att man tar sig i ansiktet och blir smittad av virus från fingrarna.
• Vad gör man om man får symtom?
Den som nyligen har varit på resa i USA, Mexiko eller andra drabbade länder bör kontakta sjukvården för provtagning om symtom som feber, snuva, hosta eller ont i kroppen dyker upp. Tiden för den normala influensaövervakningen har dessutom förlängts i Sverige med anledning av läget. Den som blir sjuk uppmanas att stanna hemma, träffa så få andra människor som möjligt samt tänka på att nysa och hosta i armvecket eller i en engångsnäsduk.
• Är det farligt att flyga?
Flygplatser räknas som en smittorisk för där samlas många människor från många platser i världen, och många provar samma parfymflaska i taxfree-affären. Däremot är själva flygplanet säkrare eftersom det har hepafilter. Luften cirkulerar inte i hela planet, utan bara till människorna i de närmaste stolsraderna.
• Vad gör man om man blir sjuk utomlands?
Kontakta den lokala sjukvården för råd. UD eller ambassaden kan hjälpa till med kontakter, eller information om smittoläget i landet. Turister som vill resa hem tidigare på grund av pandemiutbrott måste själva ordna det, antingen med pengar eller via försäkringar. Utgifter för sjukvård ersätts inte av staten, förutom vård i annat EU/EES-land – och då krävs att man har med sig ett europeiskt sjukförsäkringskort från Försäkringskassan.
• Varför har unga människor dött i den nya influensan?
Influensa innebär alltid en viss ökad risk för död, vanligen i bakterieorsakade följdsjukdomar. Den är störst för gamla och för personer med nedsatt immunförsvar, men det händer att också yngre personer dör under en vanlig influensasäsong. Dödsfallen i den nya influensan är inte helt utredda, men de beror sannolikt på virusorsakade lunginflammationer. Orsaken till att främst yngre personer har dött är inte klar. Det kan bero på någonting hos viruset eller de drabbades immunförsvar.
• Varför kallas smittan för svininfluensa?
Det gör den inte överallt längre, eftersom smittan saknar all känd koppling till gris. Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC kallar den "den nya influensan" och det gör även svenska myndigheter.
• Var kan jag få information?
Smittans utbredning i världen kan följas via exempelvis WHO eller Google Maps. Svar på vanliga frågor finns samlade på exempelvis webbsidan www.krisinformation.se. Sjukvårdsrådgivningen som nås via telefonnummer 1177 kan svara på medicinska frågor.
Källor: WHO, SMI, Socialstyrelsen, Fass, ECDC, med flera.