Elin Vestberg på Individuell människohjälp som har lagt ut en efterlysning åt flickan. Foto: PrivatElin Vestberg på Individuell människohjälp som har lagt ut en efterlysning åt flickan. Foto: Privat
Elin Vestberg på Individuell människohjälp som har lagt ut en efterlysning åt flickan. Foto: Privat
Foto: Thinkstock/Colorblind Images LlcFoto: Thinkstock/Colorblind Images Llc
 Foto: Thinkstock/Colorblind Images Llc

17-årig flyktingflicka söker ett idrottslag

Publicerad

En 17-årig ensamkommande flyktingflicka söker ett lag inom bollsport att träna med i Stockholmsområdet. Hon är en av alla de flyktingbarn som vill idrotta.

– Många av de här barnen bär på tunga erfarenheter och behöver komma bort från det, säger Elin Vestberg på organisationen Individuell människohjälp.

Under onsdagen la den ideella organisationen Individuell människohjälp, som jobbar med att synliggöra fattigdom och utanförskap, ut en efterlysning på sin Facebooksida. I den skrev de att en 17-årig ensamkommande flyktingflicka som bor i Järfälla i Stockholm hade kontaktat dem i hopp om att med hjälp av dem få sin dröm om att spela basket i ett lag uppfyllt. Men då flickan inte spelat tidigare så har det varit svårt att hitta ett passande lag och det är därför organisationen nu har vänt sig till allmänheten för hjälp.

– I princip alla lag elitsatsar när ungdomar är i den åldern som flickan är, då är det väldigt svårt att hitta en plats för en nybörjare, säger Elin Vestberg på Individuell människohjälp och lägger till att alla bollsport är av intresse, inte bara basket.

"Bär på tunga erfarenheter"

Det är via sitt projekt "Move it" som organisationen hjälper nyanlända barn att hitta fritidsaktiviteter, något som enligt Vestberg är väldigt viktigt.

– Många av de här barnen bär på tunga erfarenheter och behöver komma bort från det. De behöver komma bort från sina asylboenden och få röra på sig.

– Det betyder jättemycket för dem att få spela i ett lag.

De asylsökande barnen har, till skillnad från svenska skolelever, inte alltid idrottslektioner i skolan. Om de ska ha det eller inte är något som skolorna själva bestämmer.

– Man prioriterar att barnen ska lära sig svenska, allt det andra får komma efter.

"Viktigt att de får ett utbyte"

Vestberg menar också att många av de unga asylsökande som kommer har erfarenhet från till exempel fotboll från sina hemländer, men att det inte tas tillvara på här i Sverige.

– I Sverige fokuserar man väldigt mycket på organisationen kring att spela fotboll och att kunna det, men det kan oftast inte de här barnen. Det betyder inte att de inte kan spela eller inte är bra på fotboll, det kan de vara ändå.

Det finns många andra asylsökande barn som vill idrotta på olika sätt.

– Vi har en annan tjej som vi försöker hjälpa. Hon är 17 år, kommer från Somalia och vill gärna spela basket. Hon är väldigt sportig och van, men ses som nybörjare eftersom hon inte har samma erfarenhet som svenska ungdomar.

Enligt Elin finns det många idrottslag som är sammansatta av just asylsökande ungdomar, vilket är positivt, men att de ungdomarna också måste få träffa andra än varandra.

– Det är väldigt viktigt att de får ett utbyte med svenska ungdomar, vilket är extremt svårt i dag, säger Elin och fortsätter:

– Det första de här barnen brukar fråga oss "Hur får man en svensk kompis?" och det är svårt i dag.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag