162 anmälningar lämnades in mot polisen i Västerbotten i fjol. Bara två ledde till åtal. Ytterligare två ledde till strafförelägganden. Foto: Petter Maaherra
162 anmälningar lämnades in mot polisen i Västerbotten i fjol. Bara två ledde till åtal. Ytterligare två ledde till strafförelägganden.  Foto: Petter Maaherra

162 anmälningar mot poliser - två åtal

Publicerad
Uppdaterad
UMEÅ. 162 anmälningar mot poliser i länet lämnades in under 2007.
Men bara två ärenden ledde till åtal.
Ytterligare två fick motta strafförelägganden.
Orsaken:
- Poliser gör inte fel och begår inte brott, säger Pär G Lindell, vice chefsåklagare vid Riksenheten för polismål.
Det är inte många människor som upplever sig felbehandlade och kränkta att få rätt mot polisen. De allra flesta anmälningar skrivs av tämligen omgående.
Det är Pär G Lindell som fattar beslut om vad som ska hända med anmälningarna.
Han menar att orsaken till de få åtalen är att polisen helt enkelt inte begår brott.
– Jag måste göra en helhetsbedömning och se om det finns substans i anmälan. Jag kan inte åtala utan att göra prognosen att jag kan få en fällande dom eller kan utfärda ett strafföreläggande.

Rätt att använda våld

Enligt Maria Nordholm, chef för internutredningsenheten vid polisen i Västerbotten, känner sig många anmälare felaktigt behandlade och anmäler det utan att polisen för den delen gjort fel. Hon påpekar att polisen har rätt att använda våld.
– Det kan till exempel vara att någon fått skador av handbojorna vid ett gripande, men det sedan visar sig att personen gjort motstånd och fått skadorna då, säger hon.
Ett annat exempel kan vara människor som omhändertagits för berusning enligt Lob, men protesterar mot att de inte alls var speciellt berusade.

Viktigt med förtroende

Maria Nordholm anser att utredningar mot poliser i själva verket utreds med ”otrolig noggrannhet” och objektivitet.
– Det måste ju finnas ett fortsatt förtroende för oss som gör utredningarna. Allt polisarbete är ju viktigt, men på oss finns ännu större krav från allmänheten och media. Det ska inte finnas någon misstanke om att vi gör utredningar till fördel för poliserna.
Det kan ju verka lite med bara två åtal?
– Ja, det kan ju tyckas så. Det är de bedömningarna åklagaren har gjort. Som privatperson har man också möjlighet att få besluten granskade av överåklagare och JO.

Samma regler

Pär G Lindell menar att privatpersoners uppgifter värderas lika högt som polisers.
Han säger också att allmänheten får ”dra vilken slutsats de vill” angående statistiken.
– Samma regler gäller för att åtala poliser som för privatpersoner. Då får folk tycka vad de vill om det.
Tror du allmänheten har förtroende för er?
– Det hoppas jag.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag