Det är inte många människor som upplever sig felbehandlade och kränkta att få rätt mot polisen. De allra flesta anmälningar skrivs av tämligen omgående.
Det är Pär G Lindell som fattar beslut om vad som ska hända med anmälningarna.
Han menar att orsaken till de få åtalen är att polisen helt enkelt inte begår brott.
– Jag måste göra en helhetsbedömning och se om det finns substans i anmälan. Jag kan inte åtala utan att göra prognosen att jag kan få en fällande dom eller kan utfärda ett strafföreläggande.

Rätt att använda våld

Enligt Maria Nordholm, chef för internutredningsenheten vid polisen i Västerbotten, känner sig många anmälare felaktigt behandlade och anmäler det utan att polisen för den delen gjort fel. Hon påpekar att polisen har rätt att använda våld.
– Det kan till exempel vara att någon fått skador av handbojorna vid ett gripande, men det sedan visar sig att personen gjort motstånd och fått skadorna då, säger hon.
Ett annat exempel kan vara människor som omhändertagits för berusning enligt Lob, men protesterar mot att de inte alls var speciellt berusade.

Viktigt med förtroende

Maria Nordholm anser att utredningar mot poliser i själva verket utreds med ”otrolig noggrannhet” och objektivitet.
– Det måste ju finnas ett fortsatt förtroende för oss som gör utredningarna. Allt polisarbete är ju viktigt, men på oss finns ännu större krav från allmänheten och media. Det ska inte finnas någon misstanke om att vi gör utredningar till fördel för poliserna.
Det kan ju verka lite med bara två åtal?
– Ja, det kan ju tyckas så. Det är de bedömningarna åklagaren har gjort. Som privatperson har man också möjlighet att få besluten granskade av överåklagare och JO.

Samma regler

Pär G Lindell menar att privatpersoners uppgifter värderas lika högt som polisers.
Han säger också att allmänheten får ”dra vilken slutsats de vill” angående statistiken.
– Samma regler gäller för att åtala poliser som för privatpersoner. Då får folk tycka vad de vill om det.
Tror du allmänheten har förtroende för er?
– Det hoppas jag.