Närmare 8 000 män och pojkar mördades av bosnienserbiska styrkor den 11 juli 1995 i stadens omgivningar. Området var då en bosnienmuslimsk enklav i ett serbkontrollerat område men hade av FN deklarerats som en fredad zon. Massakern räknas som den värsta i sitt slag sedan andra världskriget.

Nyhittade kvarlevor begravdes

Vid en minnesceremoni, där Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan var huvudtalare, begravdes på söndagen också närmare 800 nyligen identifierade kvarlevor efter massakerns offer.

Kritik mot FN-styrka

”Hur kan man glömma, hur kan man förlåta, sade 57-åriga Ramiza Gurdic, som begravde sin son Mehrudin, knappt 17 år när han mördades. Han läggs nu i samma grav som fadern och en bror på den enorma kyrkogården Potocari nära staden.
- Jag somnar med smärtan och vaknar med sorgen, sade Gurdic.
Det tog nästan en månad innan omvärlden förstod att de bosnienserbiska styrkorna genomfört en massaker av oanade mått mot alla män över 16 år från Srebrenica. Hård kritik riktades senare mot den nederländska FN-styrkan på plats som inte ingrep mot bosnienserberna och deras militäre ledare Ratko Mladic.

Mladic är fortfarande fri

Denne anses vara huvudansvarig för massakern men är fortfarande på fri fot eftersom han skyddas av olika grupper i Serbien där han tros hålla sig gömd. Att han inte gripits och ställts till ansvar är fortfarande ett öppet sår och hindrar en fullständig normalisering av relationerna mellan Serbien och omvärlden.
Samtliga presidenter i de länder som uppstod ur Balkankrigen var också närvarande på söndagen, så även Serbiens president Boris Tadic. Detta har väckt starka reaktioner bland offrens anhöriga.
- Han borde skämmas över att komma till Potocari när han inte lyckats gripa Mladic, sade Hatidza Mehmedovic, på väg att begrava sin make och två söner.

Ursäkt till offren

Serbien försökte i åratal förneka massakerns omfattning. Först i mars i år, och bara sedan den EU-sinnade Tadic tagit initiativet, kunde det serbiska parlamentet rösta igenom en resolution som fördömde massakern och bad offren och deras anhöriga om förlåtelse.
Bosnienserbernas ledare Radovan Karadzic, som planerade den blodiga etniska rensningen under konflikten, greps i Belgrad 2008. Han står nu inför rätta vid krigsförbrytardomstolen i Haag, åtalad för folkmord.
"Det som hände i Srebrenica får aldrig hända igen . . . Det är när nation oförsonligt ställs mot nation, rakt genom stats- och andra gränser, som faran för folkmord blir överhängande. Europa är värnet mot att det ska kunna hända igen, skriver Sveriges utrikesminister Carl Bildt, vid tiden för massakern moderatledare och EU:s Balkanmedlare, i sin blogg.