13 internationellt efterlysta svenskar

Publicerad

Flera svenskar är efterlysta både nationellt och internationellt för grova brott.

En rad av dem jagas för våldsamma mord.

Här är 13 efterlysta svenskar.

Två svenskar finns med på den nya listan över Europas mest eftersökta brottslingar. En av dem är den svenska nazisten Simon Arnamo, 24, som är ansluten till nazistiska Svenska motståndsrörelsen. Han har varit försvunnen sedan den 21 september 2012 då Joakim Karlsson, 22, mördades i Vallentuna efter att två gärningsmän hoppats på hans huvud och knivhuggit honom.

Simon Arnamo

 

Amim Boali

Den andra på EU:s polismyndigheters lista är Amim Boali, 23, som jagas för ett mord i en föreningslokal i Malmö juldagen 2014.

 

Rullstolsmannen Lars Wallin

Även Martin Saliba, 22, befinner sig på fri fot och är internationellt efterlyst. Polisens speciella FAST-grupp gick nyligen ut och vädjade efter tips som kan leda till honom.

 

Oday Jasem

"Rullstolsmannen" Lars Wallin, 52, lurade staten på 13,5 miljoner kronor. Han har inte inställt sig för att avtjäna sitt fyraåriga fängelsestraff och finns på Interpols lista över internationellt efterlysta svenskar, tillsammans med 27 andra personer.

Vladan Nikcevic

 

Stefan Jasmine Tapai

Oday Jasem, född 1982, är efterlyst för mord och häktad i sin frånvaro. Han är på sannolika skäl misstänkt för att ha knivskurit en man till döds i Lindesberg 2005.

Omer Abdillahi

 

Azad Abdelkarim

Vladan Nikcevic, född 1977, är misstänkt för medhjälp till mord. Häktad i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för inblandning i mordet på Ratko Djokic, 54, i Skärholmen 2003.

Emre Cakir

 

Slavko Milosevic

Stefan Jasmine Tapai, född 1966, är efterlyst för smugglings- och dopingsbrott. Stefan Jasmine Tapai kallades "Mr Maxi" i sin organisation - och misstänks ha tjänat minst tre miljoner i månaden på försäljning av dopingpreparat. När svensk och spansk polis slog till i en räd den 9 december 2009 mot hans bostad i Fuengirola, Costa del Sol, hade han redan lämnat Spanien.

Dejan Dodos

 

Oleksandr Cherepovskyy

Omer Abdillahi, född 1981, misstänks gömma sig utomlands och är efterlyst för mord på en annan man på S:t Göransgatan i Stockholm den 3 november 2012. Offret utsattes för mycket grovt våld och knivhöggs flera gånger i huvudet.

 

Azad Abdelkarim, född antingen 1963 eller 1968, misstänks för mord efter ett bråk på en svartklubb på Friggagatan i Göteborg. Bråket slutade med att en 28-årig man knivhöggs till döds.

 

Emre Cakir, född 1987, tros gömma sig i Sverige efter ett grovt rån mot en bank. Emre Cakir misstänks för inblandning i ett grovt rån i Braunau, Österrike 2009. Sedan dess är han efterlyst. Det har tidigare funnits misstankar om att han kan gömma sig i Sverige.

 

Slavko Milosevic, född 1977, misstänks för mordet på den så kallade "Gudfadern" den 5 maj 2003. Då besökte "Gudfadern" och "Cigarettkungen" Ratko Djokic sin boxningsklubb i Skärholmen. Plötsligt steg flera män fram och avlossade ett 30-tal skott. Efteråt försvann Slavko Milosevic från platsen. Enligt polisens misstankar ingick han i ett mordkommando vars uppgift var att mörda Djokic.

 

Dejan Dodos, född 1979, misstänkts för mord, medhjälp till grov misshandel och grovt vållande till annans död samt grovt vapenbrott. Tros ligga bakom mordet på 23-årige Elvis Padjan som sköts ihjäl i Malmö i januari 2006. En person angav sig själv och dömdes för dråp men polisen misstänker att även Dodos är skyldig.

 

Oleksandr Cherepovskyy, född 1983, misstänks för grovt rån i Stockholm. Häktad i sin frånvaro på sannolika skäl, den högsta misstankegraden, för ett grovt rån i Stockholm 2008.

 

 

Fotnot: Tips till FAST-gruppen lämnas på FAST@polisen.se eller till telefonnummer 010 563 55 40.

Hannes Lundberg Andersson
Hannes Lundberg Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag