VARNING FÖR STARKA BILDER. Nazisterna tog till vara allt från sina offer. Kläder, skor – till och med hår. Foto: OKÄNDVARNING FÖR STARKA BILDER. Nazisterna tog till vara allt från sina offer. Kläder, skor – till och med hår. Foto: OKÄND
VARNING FÖR STARKA BILDER. Nazisterna tog till vara allt från sina offer. Kläder, skor – till och med hår.  Foto: OKÄND
En judiskägd butik i Berlin har fått sina fönster nedklottrade i juni 1938. Foto: APEn judiskägd butik i Berlin har fått sina fönster nedklottrade i juni 1938. Foto: AP
En judiskägd butik i Berlin har fått sina fönster nedklottrade i juni 1938. Foto: AP
Natten mellan den 9 och 10 november 1938 vandaliseras och plundras judiska butiker och bostäder i det som senare blir känt som kristallnatten. Hundratals judar mördas och tiotusentals fängslas. Foto: EPA / PRESSENS BILDNatten mellan den 9 och 10 november 1938 vandaliseras och plundras judiska butiker och bostäder i det som senare blir känt som kristallnatten. Hundratals judar mördas och tiotusentals fängslas. Foto: EPA / PRESSENS BILD
Natten mellan den 9 och 10 november 1938 vandaliseras och plundras judiska butiker och bostäder i det som senare blir känt som kristallnatten. Hundratals judar mördas och tiotusentals fängslas. Foto: EPA / PRESSENS BILD
Deportation av romer i den tyska staden Asperg 1940. Foto: BUNDESARCHIVDeportation av romer i den tyska staden Asperg 1940. Foto: BUNDESARCHIV
Deportation av romer i den tyska staden Asperg 1940. Foto: BUNDESARCHIV
På Wannseekonferensen 1942 beslutade sig nazisterna för ”den slutgiltiga lösningen på judefrågan”. Här syns judar som nyss har anlänt till Auschwitz. Foto: PRESSENS BILDPå Wannseekonferensen 1942 beslutade sig nazisterna för ”den slutgiltiga lösningen på judefrågan”. Här syns judar som nyss har anlänt till Auschwitz. Foto: PRESSENS BILD
På Wannseekonferensen 1942 beslutade sig nazisterna för ”den slutgiltiga lösningen på judefrågan”. Här syns judar som nyss har anlänt till Auschwitz. Foto: PRESSENS BILD
En grupp människor eskorteras från Warszawas judiska getto under uppsikt av tyska soldater i april 1943. Foto: APEn grupp människor eskorteras från Warszawas judiska getto under uppsikt av tyska soldater i april 1943. Foto: AP
En grupp människor eskorteras från Warszawas judiska getto under uppsikt av tyska soldater i april 1943.  Foto: AP
En av många massgravar från Bergen-Belsen. Foto: OKÄNDEn av många massgravar från Bergen-Belsen. Foto: OKÄND
En av många massgravar från Bergen-Belsen. Foto: OKÄND
Judiska barn bakom taggtråden i Auschwitz när sovjetiska trupper når fram till lägret den 27 januari 1945. Foto: AP / PRESSENS BILDJudiska barn bakom taggtråden i Auschwitz när sovjetiska trupper når fram till lägret den 27 januari 1945. Foto: AP / PRESSENS BILD
Judiska barn bakom taggtråden i Auschwitz när sovjetiska trupper når fram till lägret den 27 januari 1945. Foto: AP / PRESSENS BILD
Tusentals vigselringar som hittades av amerikanska trupper i anslutning till koncentrationslägret Buchenwald. Foto: Everett Historical / SHUTTERSTOCKTusentals vigselringar som hittades av amerikanska trupper i anslutning till koncentrationslägret Buchenwald. Foto: Everett Historical / SHUTTERSTOCK
Tusentals vigselringar som hittades av amerikanska trupper i anslutning till koncentrationslägret Buchenwald. Foto: Everett Historical / SHUTTERSTOCK
En av de överlevande fångarna i Auschwitz 1945. Foto: GETTY IMAGES HULTON ARCHIVEEn av de överlevande fångarna i Auschwitz 1945. Foto: GETTY IMAGES HULTON ARCHIVE
En av de överlevande fångarna i Auschwitz 1945. Foto: GETTY IMAGES HULTON ARCHIVE
Snötäckta väskor och andra personliga tillgörigheter ligger längs spåren som leder in till Auschwitz. Foto: Hulton Archive / GETTY IMAGES ARCHIVE PHOTOSSnötäckta väskor och andra personliga tillgörigheter ligger längs spåren som leder in till Auschwitz. Foto: Hulton Archive / GETTY IMAGES ARCHIVE PHOTOS
Snötäckta väskor och andra personliga tillgörigheter ligger längs spåren som leder in till Auschwitz. Foto: Hulton Archive / GETTY IMAGES ARCHIVE PHOTOS
Fångar i koncentrationslägret Buchenwald 1945. På andra raden, sjunde man från vänster syns Elie Wiesel, som fick Nobels fredspris 1986. Foto: OKÄNDFångar i koncentrationslägret Buchenwald 1945. På andra raden, sjunde man från vänster syns Elie Wiesel, som fick Nobels fredspris 1986. Foto: OKÄND
Fångar i koncentrationslägret Buchenwald 1945. På andra raden, sjunde man från vänster syns Elie Wiesel, som fick Nobels fredspris 1986. Foto: OKÄND
Nazisterna försökte förstöra alla bevis från Förintelsen. De sprängde gaskamrar och brände arkiv. Här syns två ugnar från Auschwitz 1943. Foto: GETTY IMAGES HULTON ARCHIVENazisterna försökte förstöra alla bevis från Förintelsen. De sprängde gaskamrar och brände arkiv. Här syns två ugnar från Auschwitz 1943. Foto: GETTY IMAGES HULTON ARCHIVE
Nazisterna försökte förstöra alla bevis från Förintelsen. De sprängde gaskamrar och brände arkiv. Här syns två ugnar från Auschwitz 1943. Foto: GETTY IMAGES HULTON ARCHIVE

13 bilder som visar varför vi aldrig får glömma Förintelsen

Publicerad

I dag är det 72 år sedan Auschwitz befriades och nazisternas brott blev kända för världen.

Sex miljoner judar dödades under Förintelsen – men även romer, homosexuella och funktionsnedsatta mördades.

I bildspelet ovan finns 13 bilder som visar varför vi aldrig får glömma nazisternas brott.

Den 27 januari 1945 når Sovjetunionens trupper fram till koncentrationslägret Auschwitz i nuvarande Polen.

De väntar sig hårt motstånd från tyskarna, och rör sig försiktigt fram mot taggtråden som omringar lägerkomplexet.

Men nazisterna har redan tagit till flykten. Gaskamrarna och krematorierna är sprängda. De omfattande arkiven är brända. Och merparten av lägrets drygt 66 000 fångar har tvingats ut på dödsmarscher i riktning mot koncentrationslägren i Tyskland.

Kvar finns hundratals lik och 7 000 fångar som är för sjuka eller svaga för att följa med.

– Det var svårt att titta på dem. Jag minns deras ansikten, framför allt deras ögon som avslöjade vad de hade varit med om, berättar soldaten Ivan Martynusjkin 70 år senare för nyhetsbyrån AFP.

 

LÄS MER: Göran Rosenberg: ”Så blev Förintelsen möjlig”

Förintelsen krävde miljontals offer

I lägret hittar han och hans kamrater 370 000 kostymer och 837 000 kvinnokläder. Dessutom upptäcker man 7,7 ton människohår.

Det omvärlden tidigare bara anat omfattningen av, rullas nu upp i all sin groteska grymhet. Nazisterna har systematiskt mördat miljontals människor från Tyskland, Polen, Frankrike – ja, från alla de ockuperade områdena i Europa.

Främst judar, men också romer, homosexuella, människor med funktionsnedsättningar, krigsfångar och politiska eller religiösa motståndare.

 

LÄS MER: Jacob, 25, hyllas för verk om Auschwitz-överlevare

72 år sedan Auschwitz befriades

Under nazisternas 12 år vid makten dödade man mellan 5,6 och 6,3 miljoner judar. Räknar man även in de andra grupperna krävde Förintelsen mellan 11 och 17 miljoner dödsoffer.

I dag är det 72 år sedan Auschwitz befriades. Sedan 1999 är dagens datum också en nationell minnesdag för de som dog i Förintelsen. I bildspelet ovan hittar du 13 bilder som påminner oss om att aldrig glömma vilka grymheter människor kan utsätta varandra för.

Vi vill varna för starka bilder.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag