Australier fyllde i helgen kylen med paddor. Cirka 10 000 agapaddor förvandlas till gödsel efter den årliga Toad Day Out. Men regeringen erkänner att den fruktade giftpaddan inte går att utrota.
Agapaddan är så hatad i Australien att man vid tidigare paddödardagar gått loss på de slemmiga djuren med golf- och kricketklubbor eller tagit bilen till hjälp för att krossa dem.
Dessa blodiga angreppssätt anses nu inte rumsrena, i stället kör man en liknande metod som i kampen mot mördarsniglar här hemma.
Blir gödsel
Paddorna kommer i gång i kvällningen, så vid årets Toad Day Out ombads frivilliga att i lördags kväll samla in alla paddor de hittade. Djuren skulle sedan läggas i kylskåp, där de blir slöa men inte dör, över natten. På söndagen kunde experter avgöra vilka av de insamlade paddorna som verkligen är av agavarianten, och dessa lades i frysboxar för att dö.
De flesta förvandlas sedan till gödsel, men årets bjässe ska i stället stoppas upp som trofé till nästa gång. 18,4 centimeter lång och nästan ett halvt kilo tung var paddan som fångades i Cairns.
- Den är stor som en kattunge, sade Toad Day Out-organisatören Lisa Ahrens till AFP.
Agapaddorna har bara funnits i Australien i 75 år, men hundratals miljoner exemplar ställer nu till oreda över stora delar av landet. Husdjur försöker gärna äta upp dem, vilket kan leda till döden även för större hundar.
Dödsorm
Canberra-regeringen presenterade nyligen en åtgärdsplan, som dock utgår ifrån att det är för sent att försöka utrota paddan. Planen går i stället ut på att hjälpa de arter som är mest i fara av agapaddornas framfart.
Det handlar om djur som i sig kanske inte alltid är så förföriska, till exempel ett litet pungdjur kallat northern quoll, dödsormen (northern death adder) och ödlan blåtungad skink (blue-tongued lizard).
Det kan finnas en del att lära i Cairns-området, där pungdjuren på något sätt har anpassat sig till paddornas närvaro.
- Bestånden (av pungdjur) på ställen som Cape York har inte återhämtat sig, men i Cairns-området verkar de ha förändrat sitt beteende så att de lever sida vid sida med paddorna, säger quollexperten Glenn Kvassay till australisk press.
Henrik Samuelsson/TT