"Hur kan kramar bli till en risk?"
I dag demonstrerar de anhöriga till de hungerstrejkande fångarna utanför riksdagen.
- En kram kan göra Sebastian till människa igen, säger mamman Gina del Gaiso.
Hon försvarar inte sin son.
– Han är dömd för medhjälp till mord. Det är ett fruktansvärt brott men han är fortfarande mitt barn och han är en människa.
Vid deras möten i bunkern tvingas de sitta på var sin sida av ett bord.
En glasskiva skiljer dem åt.
Dottern får röra sig fritt
Sebastians tvååriga dotter får röra sig fritt i rummet. Men inte de vuxna.
– Om hon slår sig på min sida av bordet och ropar på pappa så får han inte komma och trösta, säger hon.
Hur förklarar ni det för henne?
– Vi säger att det är en lek och att reglerna är sådana där pappa bor. Men det är svårt att förstå för henne.
Har du förståelse för de höga säkerhetskraven?
– Ja, men jag ser inte hur ett litet barn, eller en kram, skulle vara en risk.
Om två år släpps Sebastian. Gina hoppas att tiden fram till frigivningen blir annorlunda.
Hoppas på normala besök
– Jag hoppas att han kan få normala besök och att vi kan få röra varandra. Alla människor behöver kärlek.
– För hur ska han annars kunna hjälpas? De lever som djur i burar där inne.
Av Magnus Andersson
magnus.andersson@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan