Här är tisdagens förhör i Arbogarättegången
Nu har flera personer påpekat att tyskan inte har varit gravid - och hon pekades ut vid Arboga station.
Expressen.se rapporterar direkt från rättegången.
15.11
Den åttonde dagens sista vittne är ytterligare en av Emmas och styvpappans vänner. Hon har aldrig träffat tyskan
– Emma har berättat för mig att NN (tyskan ) skickat brev och mailat och så efter att det tog slut, säger vittnet.
Hon berättar att hon mest känner till det brev tyskan skrev då hon sa att hon adopterat bort styvpappans barn.
I ett förhör den 18 mars - dagen efter morden - har vittnet sagt att hon upplevt det som att tyskan velat ha tillbaka stvypappan - både före och efter att han träffade Emma.
Vittnet och Emma har känt varandra väl i väldigt många år, berättar hon.
I ett förhör några dagar efter den 18 mars har vittnet uppgett att hon, Emma och ytterligare en väninna upplevt tyskan som patetisk.
– Just det att hon inte kunde släppa honom, förklarar hon i rättssalen.
Därmed var förhöret med det sista vittnet avklarat.
15.00
En av styvpappans närmaste väninnor ska nu vittna och hon var en av dem som var med till Arlanda när de skjutsade tyskan dit efter den resa då hon första gången försökte ta sitt liv i Sverige.
Frieda Gummesson ber väninnan berätta vad hon vet om styvpappans och tyskans relation - och hur det bröts.
– NN (styvpappan) har berättat att han fått något sms och mail från henne där hon skrivit att han förstört hennes liv och så. Och att hon ville avsluta det öga mot öga, men han tyckte det var onödigt, säger väninnan.
Styvpappan hade berättat för väninnan att tyskan ville stanna ett par dagar för att samla sig, men varken hon eller styvpappan tyckte att det var någon bra idé. De åkte därför till Arlanda och lämnade hyrbilen. Tyskan hade tyckt att stvypappan skulle följa med in i terminalen, men det tyckte inte väninnan att han skulle göra. De åkte i stället hem igen, berättar vittnet.
14.53
De inspelade förhören är avklarade och man ska nu höra ytterligare fem personer innan dagen är avklarad. Först är det en väninna till Emma och stvypappan som får avlägga vittneseden.
– Emma har jag vetat vem hon har varit i hela mitt liv, men vi har inte umgåtts. Sen skrev jag ett reportage om Saga för något år sedan, och då blev vi jättenära vänner, säger vittnet.
Vännen redogör för hur styvpappan berättat att han inte ville att tyskan skulle komma till Sverige och hur jobbigt han tyckte att det var när hon ändå gjort det.
– Han tyckte det var jättejobbigt och visst inte vad han skulle göra. Samtidigt var det väl inte han grej att göra det.
– Hon verkade vilja att de skulle vara ett par, men det ville inte han, säger vännen i rättssalen.
Ingen av de övriga har några frågor att ställa till väninnan.
Åklagare Gummesson påpekar för rätten att hon kan avstå de två sista vittnena som är planerade för dagen. De slipper därför att vittna. Det innebär att bara två vittnen återstår för dagen.
14.40
Det var under kvällen med denna väninna som tyskan tappade bort sin plånbok, vilket gör att man kan fastställa att det var fredagen den 14 mars de var ute.
– Hon tappade bort sin plånbok, vilket vi inte kunde förstå för det fanns ingen runt om oss. Men vi letade i en halvtimme utan att hitta den.
• När bestämde ni att ni skulle träffas?
– Jag hade tillbringat dagen på stan och satt på tunnelbanan hemåt. Jag fick ett sms där hon frågade vad jag hade för mig på kvällen. I och med att jag skulle träffa min väninna och vara med en annan som skulle fira födelsedag erbjöd jag henne att följa med. Jag tror att hon satt på ett tåg. Antingen för att hon skrev det i sms:et eller att hon sa det efteråt.
14.33
– Jag visste att hon hade träffat en person som hon hade haft ett förhållande med. Ett förhållande som hade tagit slut när jag träffade henne.
– Det var i slutet av en relation och jag är inte säker på att hon var med på att det var slut.
Det var det intryck jag fick, jag visste det för att hon hade nämnt det.
– Jag hade förstått att när förhållandet hade tagit slut, hade det blivit suddigt i huvudet om hennes vistelse i Sverige, säger vittnet i det inspelade förhöret.
• Vet du om NN har barn?
– Nej, jag tror inte det.
• När ni träffades den sista kvällen hade hon varit hos den personen. Vad pratade ni om i övrigt?
– I övrigt så talade vi om hennes nya arbete som turistguide, och så talade vi om hennes blivande resa till Tyskland då hon skulle få träffa vänner och familj och min resa till USA.
14.23
Då det blev försenat i förmiddags har rätten nu valt att lägga in ännu ett förhör med en annan av tyskans vänner, ett förhör som varit inspelat sen tidigare och var planerat att spelas upp före lunch.
– Vi träffades i februari tror jag, är inte så säker på datumen. Man kan inte tala om att vi hade nära kontakt, berättar vännen under Frieda Gummessons utfrågning.
– En månad senare kom hon hem till oss. Vi tog en fördrink i lägenheten, sen gick vi ut. Efter det såg jag henne vid två tillfällen tror jag.
• När var senaste gången du träffade henne?
– Det var när hon hade varit i Arboga. Då messade vi och träffades sen på kvällen.
Vittnet berättar att det var någon gång mellan 15 och 20 mars.
– Jag vet att hon sms:ade mig när hon satt på tåget. Då kom hon tillbaka från sin före detta som flyttade. Då hade hon varit där och hämtat saker.
Vännen berättar att tyskan inte hade varit på något bra humör när det träffades.
– Hon sa till mig att hon inte hade ätit på hela dagen. Hon hade haft en dålig dag, det förklarade hon för mig.
14.11
En och en halv timmes lunchpaus är över och platschefen för en biluthyrningsfirma har tagit plats i Västmanlands tingsrätt.
Åklagare Johan Fahlander ber honom berätta om när han hyrde ut en bil till en kvinna den 30 januari i år.
– Hon skulle hämta den på morgonen men kom in först strax före tolv. Jag frågade om adressen på körkortet stämde, men hon sa att hon bodde i Stockholm. Allt uttrycktes på engelska, bra engelska, men adressen läst hon på bra svenska, säger vittnet.
Platschefen på biluthyrningsfirman berättar att de alltid är väldigt noggranna med mätarställningen innan de hyr ut bilarna eftersom kunderna också är noga med med att det ska stämma. Likadant i det här fallet när tyskan hyrde en bil.
• Hur kommer det sig att du kommer ihåg det så pass bra
– För att de flesta kunder är stamkunder. Kommer det en som har utländskt körkort och pratar engelska så har man lite extra koll. När jag skrev upp hennes namn hade jag också skrivit fel efternamn. Jag såg det på hyresavtalet att jag skrivit något annat än vad jag skrivit upp efter bokningen på telefon, säger vittnet.
12.26
Under det inspelade förhöret med tyskans vän spelade åklagaren upp filmsnuttar från stationen där tyskan ska ha gått förbi. Två gånger pekar han ut personen som han tror är tyskan. Det är det sista som händer i det inspelade förhöret med tyskans vän.
12.13
Vännen har även fått se på bevakningsfilmer och skulle se om han kunde känna igen tyskan.
– Det var vid två tillfällen som jag såg någon som kunde ha varit NN enligt min uppfattning. Jag kunde inte vara säker då man inte såg ansiktet. Personen på bilden hade de skorna som jag beskrev förut. Jag skulle säga att det kan vara NN.
– Vid det andra tillfället var det under natten så man kunde inte se bra. Kände att det kan vara NN men jag var inte säker. Men det syntes inte så tydligt, säger vittnet.
– Det var både gång- och klädstil som gjorde att det kunde vara hon.
Han känner även igen byxorna på den person han pekat ut som tyskan. De ska ha varit ganska breda, vilket ska ha varit typiskt tyskan, enligt vännen.
12.06
Vad mer konkret hade den svenske mannen för betydelse för suicidförsöket? undrar Gummesson
– Hon sa att det var på grund av min pojkvän. Sen började hon gråta och jag kramade om henne, säger vännen.
.....
Åklaren riktar åter sina frågor kring mötet den 16 mars.
Vänner berättar att tyskan hade fått en intervju om ett jobb under fotbolls-EM men att hon inte tänkte åka på den trots att hon skulle vara i Tyskland. Han visste att hon var intresserad av det, men kunde inte övertala henne att åka till intervjun ändå.
.....
– När hon är på väg att göra någonting har hon ett jättebestämt sätt att gå. Hon har långa ben och har en bestämd gångstil med stora steg. Man kunde se att hon tränat ganska mycket förut. När hon går långsamt är det vanligt att hon har händerna i fickorna och ställer foten framför den andra. Hon kryssar med fötterna, berättar vännen om tyskans sätt att röra sig.
11.55
Nu handlar förhöret om när de träffats söndagen den 16 mars.
Vännen berättar att hon inte verkade uppträda mer annorlunda än annars. Hon verkade inte så motiverad att göra något, och han hade lite svårt att få kontakt med henne. Annars var det som vanligt.
– Det fanns en vägg mellan NN och mig. Och det hade funnits sedan i höstas. Kändes inte som jag kunde få någon djupare kontakt med henne, säger vännen.
.....
Åklagare Gummesson frågar om vännen minns hur hon var klädd den 16 mars.
– Det enda jag kommer ihåg var skorna, för att jag tittade på dem och kommer ihåg att jag inte gillade dem. De såg slitna ut och jag undrade varför hon hade dem.
– De var mörblå på toppen och vitt plastigt band runt om, och vita skosnören. Hon hade haft dem förut så det var inte första gången jag såg dem.
– Jag tror att det fanns något vitt märke på sidan. Jag kommer inte ihåg vilket märke det var.
11.48
– Det är möjligt att hon hade starka känslor för honom. Hon sa att de hade jättekul där i Grekland. Det kändes som de trivdes jättebra ihop, berättar vännen i förhöret när tyskans och styvpappans relation fortfarande diskuteras.
I mitten av juli berättar vännen att hon inte hade varit lika pigg och glad. Trots att hon hade varit på semester mådde hon fortfarande dålit.
– Hon satt i sin lägenhet på Södermalm och tittade på filmer och drack öl, säger vännen.
Tyskan skulle också hjälpa honom att flytta från Uppsala till Stockholm. Då mådde hon riktigt illa och orkade inte vara på tunnelbanan och höll på att svimma, men hon åkte med till Uppsala.
Tre personer hade fått det meddelande som tyskan hade skickat när hon skurit sig i armen på Södersjukhuset. Vittnet som pratar nu var en av dem, och han berättar att alla tre hade ringt till sjukhuset och varnat dem.
– Vi pratade, vi tre vänner som var där. Det var vi som hade fått sms:et. De andra två lämnade rummet för jag hade närmare vänskap med henne och frågade varför hon hade gjort det. Hon svarade att det var på grund av den här mannen, den här pojkvännen. Jag förstod att det var den svenske mannen hon pratat om tidigare.
– Jag försökte övertala henne att åka till Tyskland, till en stabilare miljö. Det gick inte, och det fanns ingen tydlig förklaring till varför hon inte skulle göra det.
11.40
När det är dags för nästa vittne är det ett tidigare inspelat förhör med en av tyskans vänner som spelas upp. Även denna vän är en läkarstudent från ett annat europeiskt land.
– Träffade NN (tyskan) kanske tio dagar efter mitt första försök i Sverige. Vi hade ganska mycket kontakt och träffades ganska ofta, säger han.
– Vi har varit ute och festat, promerat och cyklat. Det var vänskap.
Åklagare Frieda Gummesson har ställt frågorna i det inspelade förhör som just nu spelas upp i tingsrätten.
Frågorna rör tyskan och styvpappans förhållande och vad vännen vet om det.
– Hon visade mig bilder på nätet från ett hostel på Kreta där hon och den mannen (stvypappan) så jag fick se honom.
– Det är något vi inte brukade diskutera så mycket, säger vännen.
Han berättar om att när tyskan försökt ta sitt liv var det på grund av styvpappan. Det ska tyskan ha berättat för vännen.
11.18
Målsägarbiträde Kari Skönebrant undrar när hyresvärdinnan med säkerhet kan säga att hon såg de blåa tygskorna.
– De stod ju i hallen när hon inte hade på sig dem. Definitivt det här året.
• Kan du säga att de fanns i mars månad i lägenheten?
– Ja, det vill jag nog påstå. Hon hade dem för jämnan.
Än en gång får vittnet kolla på en bild på Vans-skorna och försäkrar att det är just de skorna som har stått i lägenheten ända fram till mars 2008.
.....
• Målsägarbiträdet visar upp en bild på hammaren som är beslagtagen i Skavsta.
– Så där ser den inte ut. Har för mig att håligheterna där är mindre. Sen tror jag inte att det fanns något klistermärke där, säger hyresvärdinnan.
11.08
Målsägarbiträde Marie Fredholm frågar nu om tyskans gångstil.
– Man känner igen henne om man ser henne gå på avstånd. Det är lite utmärkande om hon går i normal takt, säger vittnet.
Hon beskriver också kroppshållningen som att tyskan går med axlarna lite nedåt och med något böjd rygg.
Fredholm ställer också frågor om tyskans och styvpappans kontakt.
– Hon hade väl hört av sig lite och sådär, men han hade inte hört av sig tillbaka, säger hyresvärdinnan.
– Jag har lite svårt att somna in. Det tar en liten stund. Det sista jag hörde var att det lät som ett skärp som slog i golvet, som när man hör spännet.
11.02
Åklagarens frågor handlar nu bland annat om dagarna innan den 17 mars.
– Hon hade varit på en krog och fått sin väska stulen. Jag tror att det var den helgen.
– Hon har pratat om Arboga och att hon varit i Västerås. Det vet jag att hon har sagt.
– Vi pratade om småstäder och han berättade att hon ville flytta till en mindre stad. Då frågar jag om Göteborg, men hon vill flytta till en ännu mindre stad.
Enligt hyresvärdinnan har tyskan specifikt nämnt Arboga som en mindre stad hon skulle kunna tänka sig att flytta till.
• Kan du berätta om den 17 mars?
– Jag visste ju att hon skulle åka till Tyskland den 18. Det visste jag minst en vecka. Hon var inte där när jag kom hem. Jag gick och la mig och vaknade av att hon kom hem. Det var runt midnatt, säger vittnet.
– Hon gick in till köket och käkade, det gjorde hon det första hon gjorde. Jag kunde inte sova för att hon förde lite liv inne på sitt rum.
När tyskan varit i köket och på toaletten ska hon ha småsprungit förbi hyresvärdinnans rum, vilket hon ska ha lagt på minnet som något annorlunda.
– Hon är uppe ganska sent, för jag vaknar flera gånger av att hon är uppe och pysslar. Packar eller tittar på tv, jag vet inte riktigt.
Efter att tyskan åkt till Tyskland den 18 hade hyresvärdinnan städat rummet. Hon hade tvättat lakan och skurat golven.
10.50
Åklagaren har lämnat kläder och skor och frågorna handlar nu i stället om verktyg.
• Har du haft verktyg i din bostad?
– Ja, i en låda i köket.
• Har du haft en hammare?
– Jag har haft en hammare, ja.
– Jag skulle använda den när jag höll på att måla om i mitt kök, vilket var i januari om jag minns rätt. Hade en kompis som är målare som skulle hjälpa mig lite. Jag skulle plocka ner en klocka och hittade inte hammaren. Då knackade på hennes dörr och frågade om hon hade den. Och det hade hon
– Jag kommer ihåg att jag undrade vad hon skulle ha den till. För där är det ingenting som ska eller ha spikats. Jag hörde att hon rotade efter den i garderoben. Sen kom hon med hammaren och fixade det där. Jag frågade om hon behövde den något mer men det gjorde hon inte.
Nästa gång hyresvärdinnan tänker på hammaren är när polisen knackar på dörren en stund efter morden på Max och Saga Jangestig.
– Det är en vecka senare. Jag tittar efter mina Moraknivar. Det stod i tidningen att man saknade något som kan ha använts. Jag letade inte ens efter hammare för jag tänker inte på det, förrän polisen kommer och frågar. Då tittar vi tillsammans och då är den inte där.
10.41
Åklagare Johan Fahlander har börjat ställa frågor om tyskan klädstil.
– Minns två beiga jackor, och en jeansjacka. Och är osäker på en vindjacka. Mörkgrön eller mörkblå. Blir osäker om jag har sett den på någon annan vid något annat tillfälle.
• Vad kan du berätta om skodon?
– Hon hade ett par vanliga joggingskor, mer vita än grå/svarta. Ett par blå tygskor med vit kant, sen ett par bruna platåkängor med dragkedja.
Åklagaren ställer frågor om tygskorna:
• Minns du färgen på snörena?
– Vita
• Minns du vilket märke?
– Nu vet jag det, men då visste jag inte det.
• När såg du dem senast?
– De fanns alltid där så länge hon fanns där.
Vittnet får se en bild på ett par blåa Vans-skor med vita snören och vit kant.
– Ja, så ser de ut, säger hon i rättssalen.
10.36
Jag tror att hon har använt båda. Det har jag för mig.
Tyskan fick betala 2 700 kronor för hyran. Från början betalade hon kontant, men hyresvärdinnan ville ha det infört på sitt konto i stället. Två tre gångern fick hon pengarna kontant.
• Har hon haft besök med sig?
– Ja, en gång. Två killar. De verkade trevliga och glada och satt och fikade. Var inget konstigt med det, säger vittnet.
.....
– Hon pratade om exet. När vi pratade var det inte så att man snappade upp i detalj. Det var lite halvt om halvt intresse från min sida. Jag bara kom ihåg att hon pratade om någon. Hon sa att hon varit tillsammans med en svensk kille.
– De hade väl inte direkt kontakt. Verkade som att han hade mindre intresse att höras av, än tvärtom.
– En incident jag tänker på är när jag kom hem en gång i höstas. Hon var upprörd och jag frågade varför. Hon berättade att hennes före detta pojkväns kompis hade begått självmord.
– Jag uppfattade som att hon blev mer upprörd över att hennes ex inte hade berättat om det, än det att kompisen hade hängt sig.
10.27
– I höstas var det mer sällan men efter nyår var jag hemma lite oftare efter jobbet, svarar hon på frågan hur ofta hon och tyskan setts.
– Inte varje dag. Endera har dörren varit stängd och jag har inte öppnat den, eller så har hon varit borta.
Åklagaren frågar om hyresvärdinnan minns att tyskan varit borta något under hösten 2007.
– Jag skulle vilja tro att jag kommer ihåg att det var två gånger. En gång när hon hamnade på sjukhus och en gång när hon var i Tyskland.
• Har NN varit gravid när hon bott hos dig?
– Absolut inte.
• Har hon pratat om graviditet?
– Nej.
10.22
– Du skulle ha vart här för en kvart sen. Det är många som har väntat på dig nu. Det skulle bli kaos i rättssystemet om alla kom sent, säger rättens ordförande Per Kjellsson när vittnet 17 minuter för sent kliver in i rättssalen.
– Ursäkta, jag körde fel, svarar vittnet.
Åklagare Johan Fahlander inleder sen direkt med att fråga hur hon och tyskan kom i kontakt med varandra.
Hyresvärdinnan hade en annons ute som tyskan svarade på och flyttade sedan i slutet på september eller början av oktober.
– Polisen har frågat och då vet jag att svarade mer exakt. Det satt färskare i minnet och jag hade en almanacka framför mig. Här är det en lite mer pressad situation, säger hyresvärdinnan när hon sitter i rättssalen.
I polisförhör har hon sagt att tyskan flyttat in den 1 september, något som hon nu säger stämmer.
10.09
Dagens första vittnesmål med en av tyskans vänner är avklarat och nu väntar tingsrätten på nästa vittne. Denna gång är det den person som tyskan hyrde lägenheten av i Skarpnäck som ska vittna, men hon har ringt tingsrätten och meddelat att hon är sen. Därför tar rätten en kort paus, trots att man precis kom in från en längre sådan.
Vittnet skulle varit där vid 10.00.
09.16
På grund av tekniska problem hos TT får vi inget ljud från rättegången i Västmanlands tingsrätt och rapporteringen dröjer.
Expressen.se ber om ursäkt för dröjesmålet.
Upp
Gå till förstasidan