I morgon debatterar riksdagen lex Orwell - FRA-lagen - och på onsdag är det omröstning. Expressen har i en tidigare ledare(8 juni) efterlyst fyra modiga borgerliga riksdagsledamöter som vågar gå emot Sten Tolgfors och alliansregeringens övervakningsstat. Fler behövs inte för att fälla förslaget.
Vi upprepar vår efterlysning: vilka har civilkurage nog att rösta efter sin övertygelse? Eller tänker kritiker mot FRA-lagen - som Fredrick Federley (c) och Birgitta Ohlsson (fp) - helt enkelt smita från omröstningen?

FRA-lagen utgör ett tydligt varningsexempel på hur riksdagen devalverar sin egen makt, en riksdag där de borgerliga riksdagsgrupperna fungerar som transportplutoner iAlliansens lydiga transportkompani.
Om inte enskilda riksdagsledamöter kan avvika från partilinjen i en sådan här kontroversiell och samhällsfarlig lagstiftningsfråga är detta även riksdagens kris. Och om regeringens ord automatiskt blir lag kan vi ju formalisera detta rädslans parlament och endast ha en representant från varje parti på Helgeandsholmen.

Politiker med civilkurage finns i Storbritannien. Torypolitikern David Davis är en riktig frihetskämpe för grundläggande medborgerliga rättigheter.
I onsdags lyckades en hårt pressad Gordon Brown driva igenom en lag i underhuset som innebär att terroristanklagade personer ska kunna spärras in i 42 dagar utan något häktningsbeslut.
De konservativa röstade mot förslaget. "När vi förstör våra friheter så gör vi jobbet åt terroristerna", sade Toryledaren David Cameron. Hans partikamrat David Davis röstade inte bara emot denna extrema lag; han valde dessutom att i protest lämna sin plats i parlamentet.

Så uppträder en politiker som med kraft och övertygelse kämpar för att terroristrädslan inte ska importera totalitära staters lagstiftning till västliga demokratier. Googles talesman i integritetsfrågor har konstaterat att FRA-lagen "liknar något som hittats på av Saudiarabien och Kina."

Alliansens riksdagsledamöter är, medCamerons ord, på väg att förstöra våra friheter och göra jobbet åt terroristerna. Vi tvingas säga adjö till de grundlagsskyddade brevhemligheten och källskyddet. Vi tvingas säga adjö till rättssäkerheten när FRA kan läsa våra mejl med hänvisning till lagtextens godtyckliga formulering om ett "yttre hot".
Bara det faktum att en före detta Säpochef, Anders Eriksson, kritiserar lagen för brister i rättssäkerheten visar vilken farlig väg Sveriges riksdag är på väg att välja.
Politiskt civilkurage utgör en bristvara i Sverige. Det har att göra med att all makt utgår inte från folket, trots grundlagens formulering, utan från partierna. I Storbritannien är det annorlunda, där är politikerna personvalda och där ska nu David Davis svara inför och förhoppningsvis hyllas av väljarna i sin valkrets.

Den extrema partilojaliteten är också ett arv från den gamla svenska enpartistaten. Frånvaron av maktskiften har skapat ett ängsligt politiskt klimat i riksdagen. Socialdemokratiska minoritetsregeringar har hållit stenhårt i partipiskan och vid de få tillfällen vi haft borgerliga regeringar har partiledarna varit måna om att försöka uppvisa en så enad front som möjligt.
Borgerliga riksdagsledamöter måste våga bryta detta arv. Det är rätt att göra uppror mot partiledningen. Sänk FRA-lagen!