FEM GETINGAR

Amerikanen visar med eftertryck att han är en av vår tids största entertainers. Tillsammans med Coldplay och en annan före detta pojkbandssnubbe – Robbie Williams – är han det enda riktigt tunga arenaämne som klivit fram under 2000-talet.
Och turnén med det fåniga cybernamnet ”Futuresex/lovetour” är det modernaste som nått svensk territorium.

Men det är egentligen inte tekniken som är grejen. Hade någon fått för sig att ställa, säg, Darin på den futuristiska scenen som placerats mitt på arenagolvet, komplett med laserkanoner, hydrauliska delar, draperier där videoklipp och grafiska effekter projiceras samt dansare och storband är det inte otänkbart att publiken fått sig ett gott skratt.

Men Justin Timberlake behärskar den unika scenografin fullständigt. Jag såg premiären i San Diego. Den var hysteriskt bra, men den här showen var mer slipad. Och lika inspirerad.

Från den funkiga discostarten via producenten och låtskrivaren Timbalands gästspel och fenomenala dj-set till den makalöst dansanta avslutningen (en ung Michael Jackson känns som ett gammal träben i en jämförelse). Det är framför allt där, från ”What goes around” till ”Sexyback”, som konserten växer ut till en modern klassiker.

Kvällen saknar nämligen inte skönhetsfläckar, men de små invändningarna suddas ut fullständigt av den underhållning som 15 830 fans får se dominera konsertens final.
Till slut är det inget snack.
Det är bara världsklass.