Vanessa Falk berättar för Expressens Annah Björk om sin dubbla sorg efter sin pappa Christian och brodern William. Foto: Johan Forsberg/Perfect Day MediaVanessa Falk berättar för Expressens Annah Björk om sin dubbla sorg efter sin pappa Christian och brodern William. Foto: Johan Forsberg/Perfect Day Media
Vanessa Falk berättar för Expressens Annah Björk om sin dubbla sorg efter sin pappa Christian och brodern William. Foto: Johan Forsberg/Perfect Day Media
"Jag trode aldrig att jag skulle bli glad igen", säger Vanessa. Foto: Johan Forsberg/Perfect Day Media"Jag trode aldrig att jag skulle bli glad igen", säger Vanessa. Foto: Johan Forsberg/Perfect Day Media
"Jag trode aldrig att jag skulle bli glad igen", säger Vanessa. Foto: Johan Forsberg/Perfect Day Media
Hennes pappa Christian Falk avled i juli, knappt fyra månader efter beskedet att han hade cancer i bukspottskörteln. Foto: Izabelle NordfjellHennes pappa Christian Falk avled i juli, knappt fyra månader efter beskedet att han hade cancer i bukspottskörteln. Foto: Izabelle Nordfjell
Hennes pappa Christian Falk avled i juli, knappt fyra månader efter beskedet att han hade cancer i bukspottskörteln.  Foto: Izabelle Nordfjell

Vanessa Falk berättar om sin dubbla sorg

Publicerad

På mindre än ett och ett halvt år förlorade Vanessa Falk, 29 år, både sin lillebror William och sin pappa, musikern och producenten Christian Falk.

Just nu tar hon hand om sin pappas dödsbo. Samtidigt har hon släppt singeln "Hurt" - en låt hon skrev på årsdagen för sin brors död.

- Låten skulle ha avslutat pappas sommarprogram, men den hann inte bli klar, berättar hon.

William, står det intatuerat på Vanessa Falks högra underarm. William är hennes lillebror, som för ett och ett halvt år sedan tragiskt tog livet av sig.

Det är till honom hon skrivit sin smärtsamt vackra ballad "Hurt", som är det första släppet på den före detta "Idol"-jury-medlemmen Peter Swartlings skivbolag Artery.

- När William dog bestämde jag mig för att aldrig någonsin sjunga igen. Jag trodde aldrig att jag skulle bli glad igen. Men i december förra året, strax innan årsdagen av hans död, började jag skriva "Hurt", berättar Vanessa Falk och sippar på sitt kaffe med en skvätt kallt vatten i.

I låten beskriver hon att sorgen känns som att bli träffad av en kula i bröstet varje morgon hon vaknar. I andra versen sjunger hon om hur hon ändå vill känna kulan, eftersom det är då känner hon sin brors närvaro.

- När smärtan var färsk så kom jag närmare. Jag var livrädd för att släppa den känslan, säger hon.

"Jag rökte inte på tre veckor"

När låten var inspelad och färdig kände hon sig lättare. Till en början. Sedan gick det över i en depression.

- Jag rökte inte på tre veckor för jag orkade inte gå ut och köpa cigg. Skulden är så oerhörd. Jag har stått i duschen och plötsligt bara kräkts rakt ut, av skuld. Men jag kunde ju inget veta, ingen kan veta.

Bara ett par månader efter att Vanessa spelat upp "Hurt" för sin och Williams far, Christian Falk, fick hon veta att pappan var dödligt sjuk med cancer i bukspottskörteln.

- Det var första veckan i mars och jag hade just ätit frukost när mamma ringde. Jag skrek, skakade och grät. Jag fick samma chock som när jag fick veta om William. Men jag var katastrofinställd, när jag och pappa hade pratat innan var han skruttig och arg på sjukhuset som inte tog hans smärtor på allvar, säger Vanessa.

Hon pausar. Sväljer och samlar sig. Hon ser ut som en supermodellvariant av Snövit, har en genomskinlig svart topp och plottrigt tatuerade armar, som avancerat telefonklotter.

Bodde hemma hos pappa

Här om natten åkte hon in till akuten med yrsel som inte gav med sig. Det visade sig vara ett virus som satt sig i örongångarna och Vanessa självmedicinerar med åksjuketuggummin.

När hon fick veta hur illa det var ställt med sin pappa flyttade hon in på sjukhuset. Ett tag fick han bo hemma i lägenheten i Hornstull. En lägenhet som Vanessa just nu har i uppgift att tömma på tillhörigheter.

- Jag har tagit med mig det som jag vill ha hemma. Resten ska jag magasinera för alltid. Det är ett fruktansvärt jobb, ingen sörjande människa borde behöva göra det. Även om jag har ett fantastiskt stöd från min omgivning, så är jag ensam ansvarig för det. Och jag har inte ens orkat ordna med hans gravsättning...

Månaderna på sjukhuset var tunga, men också fyllda av långa samtal och humor .

- Vi skojade hela tiden. På Radiumhemmet var vi på ett allvarligt möte där läkaren visade oss röntgenplåtar. De var i 3D och visade liksom hela pappas kropp. Pappa skämtade och frågade om jag kunde instagrama bilderna. Det var skönt att få vara lite gränslös i den situationen, säger hon.

Dog medan hon sov

Kanske bär Vanessa Falk även sin fars namn bland tatueringarna på de utsmyckade armarna. Men det behövs ingen tatuering för att signalera vems dotter hon är. Det räcker med en skymt av hennes ansikte. Eller kanske höra några takter ur hennes musik.

Hon växte upp i studion bland instrument och besök av celebra artister. När han gav ut sin andra soloskiva "People Say" 2006 bidrog Vanessa med sång.

- Men vi har också haft tuffa perioder, som hade mycket att göra med min pappas drogproblem. Dels att jag har konfronterat honom, men också att han stött bort mig när han haft dåliga perioder, eftersom jag står honom så nära. De perioderna har också alltid varit mina sämsta.

När Christian Falk togs in på hospice, ett sjukhem för slutskedet i livet, lämnade Vanessa honom inte på tre veckor.

När han den 24 juli gick bort i sömnen, 52 år gammal, hade hon också somnat. Hon väcktes med det sorgliga beskedet, men det första hon sa var: Åh, fy fan vad skönt.

- Jag bad om ursäkt sen, men kände lättnad över att pappa inte hade ont längre. Känslan växlade snabbt när jag tyckte att nu när han inte hade ont, kunde han väl få leva... Jag hade kämpat för allt jag hade och det som jag nådde fram till var... att pappa dog. Det var svårt att hantera i huvudet.

"Han hade flytt landet!"

Två dagar senare sändes Christian Falks sommarprat i P1. Hyllningarna vällde in över det känslosamma programmet. Men Vanessa är inte ledsen att hennes pappa aldrig fick ta del av det.

- Nej, han var så blyg, han hade flytt landet! Det var inte en förlust för honom. Jag lyssnade två dagar efter att det sänts. Jag grät när han pratade till mig i slutet. Jag har hört den sekvensen flera gånger, där känner jag den där kulan i bröstet. Och den dagen jag får barn, så ska jag spela upp det för dem och berätta om deras morfar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


3

Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag