Nu misstänks Antikrundan-experten Knut Knutsons auktionshus för handel med olagligt elfenben. Foto: Lasse Svensson
Nu misstänks Antikrundan-experten Knut Knutsons auktionshus för handel med olagligt elfenben. Foto: Lasse Svensson

Utreds för olaglig elfenbenshandel

Publicerad

Nu misstänks Antikrundan-experten Knut Knutsons auktionshus för handel med olagligt elfenben.

30 elfenbensföremål har bjudits ut vid Uppsala Auktionskammare och polisen utreder artskyddsbrottet, skriver Aftonbladet.

- Det gör mig upprörd att auktionshus tar emot elfenbensföremål, säger Niclas Cederqvist, antikexpert, till tidningen.

Mitt i en pågående auktion den 27 augusti slog polisen upp dörrarna till Uppsala Auktionskammare som Knut Knutsson äger.

Knutson är känd som expert i tv-programmet "Antikrundan" och i samband med en auktion som skett online över internet har han bland annat bjudit ut cirka 30 elfenbensföremål, vilket Aftonbladet var först att rapportera om.

Polisen misstänker olagligt elfenben

Föremålen har beslagtagits av polisen som misstänker att det hela rör sig om olagligt elfenben från tjuvstuckna elefanter. Magnus Bexhed, vd vid Uppsala Auktionskammare, kommenterar Knut Knutssons försäljning.

– Uppsala auktionskammare tillämpar Cites-reglerna väldigt strikt, och vi tycker att det är väldigt bra att vi tittar på det här. Men vår bedömning är ju att de här föremålen är äldre än 1947, och då tillåtna för försäljning, förklarar VD Magnus Bexhed för Expressen.se.

Till grund för bedömningen menar Uppsala auktionshus att de har flera bevis.

– Dels måste det finnas proveniens, med beskrivning av varifrån föremålet kommer, och dels så gör våra värderingsmän och intendenter en bedömning av föremålen. Och enligt vår expertbedömning så bedömer vi att de här föremålen är äldre än 1947. Annars skulle vi absolut aldrig ta emot elfenben, säger Magnus Bexhed och fortsätter:

– I fallet av de beslagtagna föremålen så borde vi ha varit tydligare i vår katalogisering, och beskrivit deras bakgrund tydligare. Då hade det här problemet aldrig uppstått.

Uppsala Auktionskammare har begärt att polisens förundersökning ska läggas ner och hänvisar till att nödvändig information finns.

Åse Schoultz är miljöåklagare.

- Det är säljaren som har bevisbördan i sådana här fall, säger hon till Aftonbladet.

Knutson: Jättetråkigt

– Vi tycker ju att det här är jättetråkigt, och har inga avsikter på något sätt med det här, säger Knut Knutson till Expressen.se och hänvisar vidare till Magnus Bexhed, vd vid Uppsala Auktionskammare.

– Hela företaget har samma åsikter när det kommer till elfenbenhandel, så Magnus får prata för hela företaget, säger Knutson.

Måste visa bevis

Andrea Ljung, Cites-handläggare på Jordbruksverket, hanterar frågor som rör just bevisbördan då elfenben säljs. Enligt henne måste tydliga bevis kunna uppvisas av säljande part - i detta fall auktionshuset.

– Man måste trovärdigt kunna bevisa att föremålen är äldre än 3 mars 1947. Man visar oftast upp ett flertal bevis på att det är gammalt, så som dagböcker, fotografier, resedokument, tjänstgöringsbevis från utlandet eller expertutlåtande. Det finns ofta många olika sorters bevis, med de måste vara trovärdiga.

På sin hemsida presenterar Uppsala aktionshus däremot inga bevis på att de elfenbensföremål de säljer är äldre än 1947 - trots lagstiftningen.

– Lagstiftningen är väldigt tydlig med att man måste kunna visa upp bevis i samtliga fall. För varje exemplar.

– Man kan inte komma runt kraven på bevis. Men det är en fråga om att vi måste hinna göra tillsyn.

På auktionshusets hemsida finns även ett objekt som beskrivs som "möjligen delvis elfenben", en benämning som inte heller är godkänd enligt lagstiftningen.

– "Möjligen" kan du inte skriva, och om man ska hårddra det så måste du vara ännu mer specifik än så och säga vilket djur som elfenbenet kommer från. Det kan vara elefant, men också valross eller flodhäst.

– Dessutom måste du tydligt skriva att det antingen är elfenben eller inte elfenben.

På Uppsala aktionshus känner man inte till beskrivningen av "möjligen delvis elfenben".

– Jag känner inte till det här specifika fallet, så jag kan inte kommentera det. Men jag kan säga så mycket som att det inte finns något som helst uppsåt att inte följa reglerna till punkt och pricka från vårt håll, avslutar auktionshusets VD, Magnus Bexhed.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


3

Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag