Liza Marklund, Camilla Läckberg, Anna Jansson, Karin Wahlberg, Åsa Nilsonne, Åsa Larsson och Mari Jungstedt går upp för den mattbelagda slottstrappan.
Galaklänningarna frasar, hår rättas till inför Expressens unika fotografering av de sju författarna tillsammans. Deras framgångsrika böcker säljer för miljoner och har översatts till mer än 40 språk.

Suckar djupt

Epitetet "deckardrottningar" ligger nära till hands, men suckarna går djupa när ordet nämns.
Liza Marklund: - Det är män som traditionellt skriver om, hanterar och skapar våld. Att vi tar oss makten att utöva våld i litterär form gör att vi inte är vanliga kvinnor utan måste upphöjas till något konstigt. Det är därför man vill kalla oss för deckardrottningar.
Camilla Läckberg: - Jag håller med, men å andra sidan är jag inte dummare än att jag fattar att jag har haft en fördel av att vara kvinna, och fått mer medial uppmärksamhet.
Liza Marklund: - Ja, som grupp utgör vi ett större hot, så är det.
Stämningen är hög. De senaste boksläppen, Victorias Secret, livet, och Leif GW Persson avhandlas inom loppet av några minuter.
Camilla Läckberg: - Jag blev rätt nöjd när jag hade kommit upp i över 100 000 med min senaste bok, och GW bara var uppe i 37 000. Jag funderade på att sms:a honom, men han är nog väl medveten om det.

Männen dominerade

För tio år sedan såg deckarmarknaden annorlunda ut. Inte en av de svenska nyutkomna kriminalromanerna var skriven av en kvinna.
Liza Marklunds debut kom 1998. "Sprängaren" slog försäljningsrekord efter rekord. Samma år vann Liza det nyinstiftade Polonipriset för kvinnliga deckarförfattare. I bokhandeln året därpå fanns tio svenska deckarromaner av kvinnliga författare under hyllan "nyheter".

Klumpas ihop

Camilla Läckberg: - För mig har Liza varit som loppets hare. Jag är en tävlingsmänniska och det har varit otroligt inspirerande att försöka komma i kapp, ha någon som man ser upp till och som man vill springa lite fortare för.
Mari Jungstedt: - Ja, jag får ofta frågan om vi ser på varandra som hot, men vi drar ju varandra.
Karin Wahlberg: - Men det är ingen som pratar om deckarkungar, kvinnor klumpas ihop för att de är just kvinnor. Och så förväntar man sig att vi ska riva varandra med långa naglar.
Mari Jungstedt: - Jag har aldrig någonsin fått en negativ kommentar från en kvinnlig kollega.

Känner igen sig

Läser ni varandras böcker?
Åsa Nilsonne: - Ja, för det mesta - det är oerhört inspirerande att se hur stor bredd vi har, och att hitta våra likheter och skillnader.
Camilla Läckberg: - Ja, jag läser till exempel Maris och Åsa Larssons böcker.
Åsa Nilsonne: - Liza är den i gruppen som givit mig riktigt genomtänkta synpunkter, sådana som kräver uppmärksam läsning. Jag uppskattar verkligen att du tar dig den tiden, Liza!
Liza Marklund: - Jag älskar det. Att bara få komma med synpunkter och inte behöva göra jobbet är ju fantastiskt!
Ser ni någon skillnad mellan romaner som är skrivna av manliga och kvinnliga deckarförfattare?
Liza Marklund: - Alla skriver utifrån sin egen verklighet. Vi kvinnor är en underlägsen ras, vi är andra klassens varelser. Därför har vi ett underlägset perspektiv och lyfter fram det i våra böcker.
Camilla Läckberg: - Om man hårddrar det så tycker jag att män skriver mer om den enstöriga hjälten, den coola killen de skulle vilja vara. Medan vi skriver mer om hur vi faktiskt är, och om vardagen. Det har förvånat många män att det inte är pojkdrömsböckerna som går hem.
Liza Marklund: - Att en tampong trillar ur handväskan...
Anna Jansson: - Eller en urinvägsinfektion...
Liza Marklund: - ... det är ju också sånt som händer oss i vardagen.
Åsa Larsson: - Samtidigt kan en manlig karaktär som har en knepig relation till sina barn, och som faktiskt går till en prostituerad, fortfarande vara en hjälte som läsaren sympatiserar med. En hjältinna får ju knappt var gift med en yngre man utan att det uppfattas som väldigt stötande.
Ni har alla en gedigen karriär bakom er. Varför kom debuten så pass sent?
Liza Marklund: - Det är otroligt svårt att skriva deckare, och för att lyckas måste man ha något att säga. Det kräver en kunskap om samhället vi lever i.
Karin Wahlberg: - Jag tror att man måste ha en viss uthållighet också, som man lär sig med livet.
Åsa Nilsonne: - Vi skulle inte kunna skriva de här böckerna utan den specialkunskap vi besitter i våra olika områden. Och ändå krävs mängder av research för att göra ett bra jobb.

Inte lätt

Anna Jansson: - Det där är intressant. Jag har faktiskt blivit utskälld av en kvinna så att hon spottade på mig. Hon tyckte att det var för hemskt att jag tjänade så mycket pengar bara genom att skriva om död och olycka.
Åsa Larsson: - Det är helt enkelt inte så jävla enkelt, i så fall skulle alla klämma ur sig en deckare om året och tjäna en massa stålar.

Tjänar bra

På tal om stålar, är bilden av hur mycket ni tjänar överdriven?
Karin Wahlberg: - Jag är framgångsrik med böckerna. Det har genererat mycket pengar. Men jag jobbar som gynekolog också, för att jag tycker att det är roligt.
Liza Marklund: - Tidningarna skriver ju alltid att jag tar ut mer än vad jag gör.
Karin Wahlberg: - Det tycker jag att du ska njuta av! Jag vet inte en man som skulle bry sig om att någon skrev att de tjänar mer än de faktiskt gör.
Camilla Läckberg: - Det har ju varit ett stort no no att jag varit öppen med att jag bedriver skrivandet som en affärsverksamhet. Men varför ska jag behöva be om ursäkt för att jag tjänar mycket pengar? Jag känner en stor stolthet när jag tittar på mitt hus i Enskede och vet att det är jag som har jobbat ihop det, mitt hårda arbete med mina böcker.