”MotorStorm: Pacific Rift” lämnade mig lite besviken. Visst var det fortfarande ett explosivt och underhållande racingspel som i mångt och mycket förmedlade den där råa intensiteten som kännetecknade originalet. Men bandesignen var dessvärre inte alls lika genomtänkt. I och med miljöbytet till en prunkande paradisö uppkom massor av tät vegetation och diverse utspridda hinder – utan att kontrollen och konceptet hade anpassats till detta. Något som resulterade i att man alltför ofta brände rätt in i träd, buskage eller stenbumlingar med enorm frustration som följd.

Seriens PSP-debut är lyckligtvis desto mer troget originalet och går allmänt mer hand i hand med spelmekaniken. Hela den här grejen med att olika fordonsklasser har sina egna fördelaktiga rutter och genvägar fungerar bättre än det gjorde i ”Pacific Rift”. Till fansens stora glädje påminner också banornas utformning om de adrenalinstinna racingstunderna i Monument Valleys torra bergslandskap, bara att allt här i stället är dränkt i meterdjup nysnö och isande kyla. I enlighet med det nya klimatet har även nya fordon introducerats såsom skotrar och snöplogar. Inget som bryter ny mark direkt, men likväl är varmt välkomna tillskott.

I övrigt är dock detta ”MotorStorm” som vi känner och vill ha det; upplägget och känslan är intakt, grafiken strålande och flerspelarläget lika beroendeframkallande som senast det begav sig. Jag har svårt att tänka mig att serien kunde ha gjort en bättre PSP-debut än så här.