Likheterna med Left 4 Dead är oundvikliga. Det handlar om röjig samarbetsaction där klungor av blodtörstiga och aggressiva zombies ska tillintetgöras. Att Killing Floor på många håll har avfärdats som en billig kopia av Valves framgångsrecept är dock orättvist. Killing Floor står på egna ben, och har i själva verket mindre gemensamt med Left 4 Dead än man först kan tro. Upplägget är nämligen stuvat på ett helt annat sätt, och påminner i så fall mer om spelläget ”Horde” i Gears of War 2. Istället för att avancera från punkt A till B på varje bana, och stöta ihop med mängder av levande odöda på vägen, utspelar sig Killing Floor alltid på en mindre yta. Det finns inte en början och ett slut, man cirkulerar hela tiden i ett och samma område. Sedan kommer fienderna stormandes, stötvis. Varje våg blir större och starkare, vilket leder till att lagspel blir ett måste. Mellan varje våg ges man tillfälle att andas ut, läka eventuella skador och rusta upp sig med nya vapen inför nästa anstormning. En närliggande vapenhandlare erbjuder alltifrån motorsågar och katanor till handgranater och hagelbössor i sitt sortiment. Vad som också särskiljer spelet från Left 4 Dead är att ens karaktär gradvis förbättras, vilket ger motivation till att fortsätta mosa zombiehuvuden.

Konceptet är hyfsat roligt i all sin enkelhet, i alla fall så länge man samarbetar med fem riktiga kompisar och stoppar i sig mindre portioner åt gången. På egen hand faller det däremot platt som en pannkaka och bristerna blir mer uppenbara. Men för dig som älskar intensiv samarbetsaction, och har några polare att spela med, är Killing Floor värt en närmare titt.