ACTION
XB360/PS3/PC (Capcom) Från 18 år.
 
Med tanke på att Capcom led av svårartad uppföljardiarré under stora delar av nittiotalet är det underligt att deras ”Bionic commando” – så när som på fjolårets remake av originalet – tigits ihjäl i närmare 20 år. Under tiden har kreti och pleti naturligtvis glömt att spelet överhuvudtaget existerar, vilket i sin tur byggt upp så mycket pixelnostalgisk indiekredd i retrokretsar att somliga i dag kallar det världens genom tiderna bästa NES-spel.
Kanske är det därför Capcom nu tar bladet från munnen och ger oss en sifferlös uppföljare med alldeles lagom många referenser till det fantastiska originalet. Nu har ju spindelmannen som bekant tagit udden av den här sortens spelrelaterade lianutflykter för länge sedan, och övergången från sidoscrollande plattformshjälte till högupplöst industri-Tarzan har inte gått alldeles smärtfritt. Att svinga sig fram mellan husfasader kräver tajming av den mer minutiösa sorten, vilket till en början leder till oväntad frustration när man ideligen hakar fast i fel saker, från fel vinkel, på fel sätt. Och när jag väl fått kläm på spelmekaniken upptäcker jag till min stora förvåning att jag ändå inte får utforska banorna som jag vill eftersom spelvärlden – sandlådelooken till trots – är linjär som en snitslad tipsrunda på mellanstadiet.
Bortom den förutbestämda rutten väntar dödlig radioaktivitet som omedelbart tar huvudpersonen av daga, vilket ibland sker så hastigt att jag knappt hinner registrera att jag klampat in på förbjuden mark. Ändå – och det här säger jag inte bara för att jag älskade NES-originalet – är ”Bionic commando” en efterlängtad återupplivning som faktiskt blir roligare ju längre in i spelet man kommer. Det kanske inte når samma klassikerstatus som sin föregångare, men förhoppningsvis gjuter det nytt blod i den här avsomnade serien igen.