- Jag hade fruktansvärt ont den natten. Jag hade spytt i flera timmar och kunde inte röra mig. Jag låg på stranden och bara skrek, minns Robban Andersson. Han avslöjar samtidigt för Expressen att han var nära att avbryta tävlingen på grund av nattvaktens och läkarens första bedömning. - De tyckte inte att det lät så allvarligt. Därför fick jag vänta i fyra fem timmar innan de kom och hämtade mig. Jag var nära att be dem ta mig ut ur tävlingen, berättar han. Hörde Robbans skrik Emma Andersson och Mariana Lundgren var de första som hörde hans skrik. Emma har skrivit om den dramatiska händelsen i sin privata dagbok - en dagbok som hon inte visat för någon utomstående efter hemkomsten från Malaysia. - Om Robban får ont, då förstår man att det är på allvar. Jag och Mariana satte oss vid sidan om honom den natten och såg till att han hela tiden hade vatten. Läkaren ville först inte komma ut till ön eftersom det var så dåligt väder, berättar Emma för Expressen. Mariana Lundgren fortsätter: - Det var riktigt obehagligt. Robban hade frossa och vi trodde nästan att han skulle dö där på stranden. Han var helt frånvarande. Vi vakade över honom tills läkaren kom. Glömmer aldrig natten Robban glömmer aldrig skräcknatten: - När de hämtade mig där på stranden låg jag i min egen galla. I sjukstugan fick jag sedan en massa mediciner, bland annat Losec, och så kördes jag tillbaka till ön. Natten därpå insjuknade han på nytt på stranden och fick order om att äta. Problemet var att matförrådet höll på att ta slut. - Pål tyckte att jag åt upp hans ris och började skrika. Det var tacken för att jag tidigare försett honom med både cigaretter och smuggelmat. FOTNOT: Expressen har sökt den ansvarige läkaren utan framgång.