ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
Fylleturné. Under vintern har Robban Andersson rest på en skandalartad turné runt i landet. Spriten har flödat och vid flera tillfällen har det blivit bråk på krogarna.
Fylleturné. Under vintern har Robban Andersson rest på en skandalartad turné runt i landet. Spriten har flödat och vid flera tillfällen har det blivit bråk på krogarna.

DOKUMENT EXPRESSEN: Den sanna bilden av Robinson-Robban

ANNONS:
Tidigare artiklar
Visa flerVisa färre
  • Han har kallats Sveriges mest hatade man och dokusåpornas Usama bin Ladin.
  • Robinson-Robban har blivit ett varumärke, en symbol för den desperata jakten på att synas till vilket pris som helst.
  • Men hur mår Jan Robert Andersson egentligen?
    Finalsmurf. Robban blåmålad under Robinsonfinalen. Hjalmar Söderberg i Doktor Glas: Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst. Varje tv-säsong har sin Naken-Janne, Big Brother-Linda, Baren-Meral, som går rakt igenom rutan och in på löpsedeln. De flesta återvänder från den öde ön, bondgården eller det låsta huset där storebror ser varje peperoni i trosan, till sina vanliga liv. Dokusåpastjärnor är slit-och-slängvaror som får sina 15 minuter, minus reklamavbrott, för att avlösas av nästa. Alltid vidare till nästa. Dokusåpastjärnor får aldrig guldklockor. Men vissa vägrar att acceptera spelreglerna och kan inte tänka sig att leva en dag till av sitt liv utan kameraövervakning, som om själva livsluften kommer just härifrån. Jan Robert Andersson är inte intresserad av att bli älskad. Han har ingenting emot att bli föraktad. Inte så länge han syns. Robinson-Robban föddes i pojkrummet på Hedebergavägen 48 i Gällivare för fem år sedan. Han hade skickat in en tafatt ansökan redan till första säsongen av Sveriges Televisions djärva äventyrssåpa, men fått noll respons. Efter första året ändrade han taktik. Han beskrev sig i ansökningsbrevet som en slagskämpe, en buse, en kriminell dåre, en kvinnokarl som inte ville göra något annat än åka snowboard och utnyttja systemet. Han kallades till casting i Umeå och hade förberett sig för sitt livs roll i flera dagar. Övat gester framför spegeln, repliker på kompisar. Han hade köpt två bananer och en Ramlösa, tryckte in en hel banan i munnen när han skulle presentera sig för produktionsbolaget Strix, satte sig på en stol och placerade fötterna på bordet. När han hade smaskat i sig hela den andra bananen förklarade han att han var kvinnohatare. - Jag fick sitta på händerna för att inte slå till honom, berättar Ylva Hultén, ansvarig för castingen på Strix. - Han var fruktansvärt dryg och provocerande. Jag kunde då aldrig föreställa mig hur långt han var beredd att gå för att synas. Men han är en fantastisk människa, smart och reflekterande. Det är synd att han inte visar de sidorna av sig själv. Robert, som under uppväxten var hyperaktiv och led av damp, sökte sig tidigt till rampljuset. I fjärde klass framförde han en vansinnesversion av Sven Melanders och Åke Catos kockar Werner och Werner i skolrevyn. I nian var han konferencier för avslutningsunderhållningen på Gällivare Folkets hus inför flera hundra elever, föräldrar och lärare. - Han har alltid varit pratsam, säger pappa Jan-Erik Andersson. Högstadiet passerade utan att han hade någon flickvän. Samtidigt var Robert en av Norrbottens mest lovande skidåkare. Fem år i rad vann han distriktsmästerskapen. Lars-Gunnar Pettersson, tränare på skidgymnasiet i Gällivare och före detta förbundskapten för skidlandslaget: - Han kunde ha blivit landslagsåkare om han inte fått problem med ryggen. Han var jätteduktig och seriös. Och orädd, totalt orädd. Vi skulle bestiga Kebnekaise och hade gått en hel dag i snö när jag tvingades fatta beslutet att vända bara 15 minuter från toppen på grund av svår snöstorm. Robban vägrade acceptera det. Han skulle bara vidare. Han hade inte alltid de spärrar som man bör ha. Det var allt eller inget. Lina Andersson, landslagsåkare i skidor och kusin till Robban, beskriver honom: - Han var ganska äventyrlig när han var liten. Gillade att klättra i träd och så. Slutbetyget på skidgymnasiet var 3,7 och han följde upp det med en ettårig medieutbildning på Malmfältens Folkhögskola i Kiruna 1996. Skandalkollegor: Linda Rosing och Naken-Janne. Lördagen den 25 september 1999 tv-debuterade Robinson-Robban - och censurerades. - Hon kanske bara har en kåt blick, sa Robban om Robinson-deltagaren Marie-Louise Rydin. - Jag känner mig djupt kränkt, sa Marie-Louise och krävde att uttalandet skulle klippas bort. I dag, fyra och ett halvt år senare, är Robban fortfarande rubrikernas man. - Han är Sveriges duktigaste PR-maskin. Allt han gör är mycket medvetet, säger Tua Lundström, chefredaktör på tidningen Se&Hör, där Robban arbetade som reporter innan han fick sparken för två år sedan. Skandalerna har sedan dess avlöst varandra:
  • Han flyttar till Rhodos och säger att han ska ha sex med 70 svenska turister.
  • Han slås ner och sparkas av två män på en krog på Södermalm i Stockholm.
  • Han kastar ägg på hotellgäster under inspelningen av en musikvideo i centrala Stockholm.
  • Han säger att han har testat kokain.
  • Han säger att han har haft sex med 100 tjejer efter Robinson och att han siktar på fyrsiffrigt innan han fyller 40.
  • Han grovhånglar med Robinson-deltagaren Mariana Lundgren på en bardisk i Göteborg.
  • Han sveper fyra öl och kräks på ett restaurangbord i Helsingborg och blir utslängd.
  • Han delar ut den receptbelagda potensmedicinen Viagra till kroggäster.
  • På en bar i Jönköping doppar han sitt könsorgan i en drink som en gäst sedan dricker upp.
  • Han säger att han ska spela in porrfilmer och kanske själv vara med.
  • Han kastas ut från en krog för att han och flickvännen Pernilla Pråmberg haft högljutt sex på en toalett.

    Psykologen Christer Claus har arbetat mycket med personlighetsstörningar och konstaterar: - Det ligger en sexuell underton i det Robban gör, och min uppfattning är att han försöker kompensera något. Han vill vara den här tuffa killen som han egentligen inte är. Han vill vara en riktig man fast han egentligen är oerfaren. Det kan vara något så banalt som att han har en liten snopp.

    Minuterna efter det att Robban Andersson blåmålad snott Robinson-statyetten och ätit upp sin röstsedel inför 3,3 miljoner tv-tittare ringde det på hans mobiltelefon. Det var Bert Karlsson. - Vafan håller du på med? Var det där nödvändigt? Varför gjorde du det? Du har gjort bort dig fullständigt. Du måste gå ut offentligt och be om ursäkt. Kuppen i Robinson-finalen har fått flera följder. När tidningen Aftonbladet på tisdag delar ut sina tv-priser i TV4 är alla Robinson-deltagare inbjudna, utom Robban. Han har portats på innestället Spy Bar vid Stureplan i Stockholm. När Round Table, ett slags Rotary för näringslivstoppar under 40 år, har sitt riksmöte i Gällivare i maj var Robban en av de inbjudna underhållarna. - Efter Robinson-finalen ringde de och sa bara: Ta bort honom, berättar Susanne Renström, turistkoordinator i Gällivare. - Det är lite delade meningar om Robban här. Många tycker inte att han är en bra ambassadör för Gällivare, att han förstärker de negativa attityderna att vi bara super och slåss. Jag tycker han har börjat spåra ur, säger Susanne Renström. Som ambassadör har kommunen i stället valt en annan Robinson-deltagare: Martin Sourra. Marcus Öhrn, känd från Fame Factory, beskriver vännen Robban Andersson: - Han är en jäkligt schysst och go kompis, men jag tycker han är fruktansvärt pinsam. Han går hela tiden lite för långt med sina prylar. Det han gör är omoget för en 30-åring. - Men jag känner samtidigt den andre Robban, nörden som tar på sig sina läsglasögon, som är lugn och seriös, omtänksam och snäll. Den vilde, han är som en seriefigur för honom, säger Marcus Öhrn. - Vad som driver honom, säger Johan Godzilla Lennström, känd från Kanal 5:s Villa Meduza, är väl att ha en skön sits och inte behöva jobba. Han kan glida omkring och vara full. Men jag tror jobben börjar ebba ut för honom. Om det var räkmacka förut så börjar det nog mer bli leverpastej nu. Jan Robert Andersson är inte intresserad av att bli älskad. Han har ingenting emot att bli föraktad. Inte så länge han syns. Vad har Robban Andersson fått ut av sitt kändisskap? Ekonomiskt är inkomsterna blygsamma. Årsinkomsten 2000 var, enligt skattemyndigheten, 43 600 kronor. 2001: 197 000. 2002: 32 500. Han äger ingen bil, hyr en lägenhet på Kungsholmen i Stockholm i andra hand, har noll kronor i förmögenhet. - Men en bra kväll när du hyrs in för att servera öl i en bar ger 5 000 kronor. Och det är pengar som går rakt ner i fickan, som skattemyndigheten aldrig ser, berättar Johan Lennström. - Räknar du med tio dagars jobb i månaden så förstår du att det är pengar som är ganska svåra att tjäna vitt, säger Robinson-kollegan Camilla Eggenberger. - Jag tycker synd om honom som inte har något arbete att falla tillbaka på, inget annat liv. Han är 30 år och har aldrig jobbat med något riktigt i hela sitt liv. Robban är tyvärr bara känd som en sak och det är väldigt tragiskt. Jag tror att han kommer att sluta som en liten gubbe i en gruva så småningom, säger Eggenberger som arbetar som fastighetsmäklare i Stockholm. - Kändis är ett begrepp, det blir man inte rik på. Det är inget jobb, säger Zübeyde Simsek, en av årets Robinson-deltagare och frisör till vardags. Robbans pappa, Jan-Erik, har arbetat på LKAB i Gällivare i 32 år, de senaste 15 åren under jord. - Det är en hård miljö i gruvan, säger han. Det är avgaser och radon och damm och rasrisk. Jag är inte bra i luftrören. Jag är glad att Robert inte arbetar här. Men det han gör nu är kortsiktigt. Han har läshuvud och borde studera och försöka få ett hyfsat jobb. I yngre år funderade han på att bli läkare. Det är ett bra yrke. - Visst reagerar jag ibland över det han säger. Jag har sagt åt honom att hålla igen. Han är ju begåvad, pojken, inte behöver han profilera sig på det sättet. Som att han ska spela in porrfilm. Jag har aldrig överhuvudtaget hyrt en porrfilm. Jag har varit på porrbiograf en gång och då gick jag därifrån. Så han har inte fått det från mig. Jag begriper inte varför han vill synas hela tiden. Det kanske är för att han ville bli idrottsstjärna, men ryggen gick sönder. Det kan vara så.

    PRIVATA ROBBAN. De närmaste vännerna beskriver Robban som en schysst och go kompis, en nörd som tar på sig sina läsglasögon - är lugn, seriös, omtänksam och snäll.

    Jan Robert Andersson eller Robinson-Robban slår sig ner med en semla på ett kafé på Kungsholmen i Stockholm, och genast flyttar en man vid bordet bredvid. - Jag får så mycket skit. Jag har aldrig blivit så förolämpad som i lördags. En Stureplansbrud skrek: Varför gör du inte hela världen en tjänst och skjuter en kula i skallen? Skjut dig själv, upprepade hon fyra gånger. Då insåg jag: Fan vad jag har lyckats bra. - Jag har en medieteori som jag följer till punkt och pricka. Du måste våga bli illa omtyckt för att bli omtyckt. Det är få som vågar göra det. Jag tror jag är ensam i mitt gebit. Jag är i alla fall ledande. Han säger att hans liv vände 180 grader efter Robinson. Det var slut på sommarjobben i gruvan, slut på att ständigt se de andra killarna gå hem med de vackra flickorna. Han syntes i tv och speglade sig i löpsedeln dagen därpå. Han syntes, alltså fanns han. En del av Jan Robert Andersson dog där. - Jag tycker om spelevinken Robinson-Robban så mycket så när jag drar på hans kostym kan jag göra vad som helst och det blir legalt. Jag kan nästan skylla på att Jo, jag spelade en roll. Robinson-Robban kan supa som en hel karl, spy och härja och bli utslängd till höger och vänster, men det är inte riktigt jag som blir det. - Men egentligen känns det inte helt okej. Det kan bli lite farligt att gå in och ur den här rollen. Jag har en stor rädsla i mitt liv. Flera i min släkt är schizofrena. Min mor blev sjuk när jag var elva år. Hon var ett par år äldre än vad jag är nu när hon åkte in på psyket första gången. När jag var liten skämdes jag något djävulskt över det. Det är ärftligt och går i släkten på mammas sida. Jag sitter bara och väntar på när det ska slå in, säger han och skrattar. Du skrattar? - Ja, men jag känner mig ruskigt frisk å andra sidan. Jag hoppas att jag märker det den dagen jag inte ser skillnad på Robinson-Robban och Robban. Hans mobiltelefon ringer och Robban - eller är det Jan Robert? - får reda på att han ska bli pappa. En kvinna som han hade ett kort förhållande med i december berättar att hon är gravid. Samtidigt som Robban nu säger sig vara lycklig med sin flickvän Pernilla Pråmberg. - Och Pernillas mens är en månad sen. Teoretiskt sett skulle jag kunna vara tvåbarnspappa om åtta månader, säger han. Han skrattar inte. - Under hela min uppväxt har jag fått komma på själv vad som är rätt och fel. Jag har aldrig fått hjälp med något. Det har gett mig en självtillit utan dess like. Det finns inte ett berg som jag inte tror att jag kan bestiga. Jag tror man klarar dubbelt så mycket som man själv tror. Och fyra gånger så mycket som ens föräldrar tror. - Livet handlar om att bejaka sig själv. Vara smart och välja rätt väg. Jag tycker jag valt rätt väg. Nu finns ingen återvändo. - Men karriärsmässigt har jag misslyckats kapitalt. Jag har inte kommit någonstans. Inte står jag på någon jävla scen. Inte har jag fått igenom min programidé. Jag vet inte om folk är blinda för vad jag kan göra.

    Mejla Skriv ut
    Rätta text- och faktafel
    ANNONS:
    ANNONS:
    ANNONS:
    ANNONS:
    ANNONS:
    ANNONS:
    REBECCA STELLA SIMONSSONS BLOGG
    ANNONS:
    ANNA HEGESTRANDS BLOGG
    MITT EXPRESSEN - FÖR INLOGGADE
    ANNONS:
    ANNONS:

    Rapportera textfel

    Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

    Felaktigt mejl
    Du måste fylla i en kommentar: