Med båda benen i vuxenvärlden gör jag numera tvärtom. När den blomstertid kommer slår jag på "Sommarlov" och försöker pressa fram barndomsminnen.

Men det går inte. Programledarnas überkäcka övertydlighet kväver mig. Alla ska behandlas som om de vore tre år. I expertpanelen tvingas stackars nioåringar berätta varför de vill ha med sig en boll eller ett gossedjur på lovet. Kom igen. När jag var nio läste jag "Sagan om ringen" och gömde mina gossedjur.

Inte heller då var jag särskilt förtjust i barnprogram. Oftast skämdes jag eftersom programledarna liksom verkade underskatta min intelligens.

Så man fick söka efter annat. Som av en händelse sändes stora delar av vad jag fann i SVT1 i går. Först "Macken" som liksom allt annat med Galenskaparna var mumma för ett skrattsuget barn på 80-talet.

Därefter "Eighties" om MTV:s födelse. För hellre än tönt-"Björne" såg man ju Michael Jacksons "Thriller", Madonnas "Like a prayer" eller Peter Gabriels "Sledgehammer". Här fanns det ändå något att bita i som kunde utmana ens mognande hjärna.

Så nästa gång ditt barn förpestar kvällen med infantil vuxen-tv som "Wipeout". Ha förståelse, de små stackarna har ju faktiskt inte mycket till val.