För det är skillnad på att ha och inte ha. Fråga Gunilla Persson som har fått skapa sig sin rikedom i fantasin.

Ta det här med hennes hus som mest påminner om ett serviceboende, möblerat som det är med otidsenliga stilmöbler. Ytterdörren är liksom den gamla gasspisen trasig. Och poolen? Ja, den existerar inte.

Ändå sitter Gunilla och filosoferar över vilket rum mammans vårdare ska få när hon anländer. Vilket?

Uppenbarligen finns det bara ett. Gunilla bor i ett hus med renoveringsbehov, men i hennes hjärna är det en lyxkåk.

Det är också skillnad på problem och problem.

I går våndades de andra Hollywoodfruarna över; A: en ful lampa. B: en ilsken hund. C: en förlovningsring som behövde ändringar.

Samtidigt i en annan del av Hollywood fortsatte ensamstående mamman Gunilla att ta hand om sin dementa mor.

Gunilla platsar egentligen inte alls som Hollywoodfru. Hennes liv är långt från lyxhustruns.

Ändå är hon programmets mest omtalade karaktär, mycket just för att hon saknar förankring i verkligheten och har en helt förvriden självbild.

Kanske ska man ändå inte ta programmet ifrån henne, det verkar ju vara det enda hon har.

Men det kan vara på sin plats att minnas "Doktor Glas":

"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad."