Nils Gottfries, professor i nationalekonomi, i SVT-dokumentären "Lönesänkarna". Foto: SVT
Nils Gottfries, professor i nationalekonomi, i SVT-dokumentären "Lönesänkarna". Foto: SVT

Lägre löner leder till minskad efterfrågan

Publicerad

Det har bara gått några minuter när Anja Pärson fäller de första tårarna i dokumentären om hennes avslutade karriär.

Men Anja får ursäkta, jag har ett annat ansikte på näthinnan. Det tillhör Nils Gottfries, professor i nationalekonomi och en av experterna i regeringens långtidsutredning.

Han är en av flera ekonomer som intervjuas i Erik Sandbergs dokumentär "Lönesänkarna" i SVT. Gottfries råd till regeringen är att lönekostnaderna måste sänkas för att öka sysselsättningen, alltså samma recept som har tillämpats av regeringarna de senaste 30 åren, oavsett partifärg, utan att någon har talat klarspråk.

Att receptet inte har haft önskad effekt på sysselsättningen bekymrar inte Gottfries.

Enligt hans teoretiska modell leder lägre löner per automatik till att fler anställs.

Vad hans modell inte har tagit med i beräkningen är dock att lägre löner också leder till minskad efterfrågan på den inhemska marknaden och därmed bromsar anställningsviljan hos näringslivet.

Gottfries minspel när han konfronteras med vad som borde vara elementär kunskap för en professor i nationalekonomi är fascinerande i sin nakna oförställdhet.

Till och med hans kollega Lars Calmfors, som länge varit den ledande förespråkaren för lönesänkningsreceptet, har insett att medicinen ger oönskade bieffekter, och hoppas att alliansregeringen inte lanserar ännu ett jobbskatteavdrag.

Nils Schwartz ((tecknad))
Nils Schwartz ((tecknad))

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag