Musikjournalisten Per Sinding-Larsen inledde en ny serie i SVT2 med den lika pretentiösa som mysteriösa titeln "PSL: Sinding sessions", där han porträtterar sex av sina favoritartister i inspelningsstudion. Först ut Anna Ternheim i Benny Anderssons studio på Skeppsholmen i Stockholm med fem amerikanska musiker. Sinding-Larsson höll sig i bakgrunden och lät musiken göra jobbet.

I "Sommar med Ernst" i TV4 håller sig i Ernst Kirchsteiger i förgrunden och låter skickligare hantverkare än han göra grovjobbet. Det är nog bäst så. Av tidningsuppgifter att döma är hans ombyggnader av övergivna fastigheter i sommarfagra svenska landskap inte helt att lita på.

Sådant bryr jag mig inte om. Jag tänker inte anmäla mig som spekulant på slutresultatet. Jag konstaterar bara att Ernst i allt är en annan sorts man än jag, och att jämförelsen inte talar till min fördel. Det är finmotoriken som skiljer oss åt. Min tumme sitter mitt i handen, Ernsts tumme sitter på tummens förväntade plats.

Jag är inte avundsjuk, och för övrigt ser jag bara ett Ernstprogram varje sommar. Men jag noterade hans beskrivning av en äppledessert han tillredde som något "grynigt, grovt, sött och mandligt". Är det inte en ganska bra karakteristik av herr Kirchsteiger själv? Även om han möjligen är en bluff, så är han ett genuint fenomen.

Bäst

"Vällingby". Anders Wahlgrens dokumentär i SVT2

Sämst

"Ice road truckers", TV4.

PÅ WEBB-TV …

… kollar jag klipp med Anna Ternheim som jag nu fått upp öronen för.

WWW.YOUTUBE.COM