I går var det alltså dags att titta på det "lekfulla tävlingsprogrammet" i SVT1. Jag hade peppat under dagen genom att prata med kolleger och det intygades att det är ett trevligt program. Många gillar de där "klippen från förr" som dyker upp då och då. De tävlande lagen bestod av Johannes Brost och Anne-Lie Rydé mot Cecilia Kallin från gruppen Timoteij och göteborgskomikern Per Andersson. Två goa göteborgare i ett och samma program.

Jag är lite allergisk mot göteborgsskämt, om jag inte kläcker dem själv vill säga. I går höll jag på att drunkna i skämtsjön samtidigt som stackars Timoteij-Cecilia såg ut som ett levande frågetecken.

Programformatet har funkat i många år, tusen känns det som. Jag är inget flickebarn, det ska gudarna veta, men jag är för ung för att uppskatta det. Kors i taket.

Jag håller dock med skaran som pratade gott om de gamla klippen, det är alltid kul att ta en walk down memory lane och SVT sitter på en guldgruva. Jag hoppas att de två fans som sprang upp på scenen och bokstavligen lade sig på Jerry Williams, då det begav sig 1963, satt och tittade i går.

"Doobidoo" är ett säkert kort. Och Lasse är bra. Det är väl därför det har så många tittare år ut och år in. Men jag får be att återkomma om sisådär femton jordsnurr.