Foto: Barney Britton
 Foto: Barney Britton

The National - High violet

Publicerad
Uppdaterad
INDIEROCK
The National
High violet
Bästa spår: "Bloodbuzz Ohio" och "Lemonworld"
Det finns så många anledningar till att det här är årets hittills bästa skiva.
Här är några:
Den dramatiska inledningen av “Sorrow”.
Matt Berningers egenhet att i samma låt upprepa fraser flera gånger för effekt.
Trummisen Bryan Devendorf i “Anyone’s ghost”. Eller förresten, Bryan Devendorf över huvudtaget.
Textrader som “It takes me a day to remember a day”.
Plattans enorma mittpunkt med “Bloodbuzz Ohio” och “Lemonworld”, två låtar som för varje lyssning verkar handla om olika saker; bankrånare på flykt, en förvirrad Irakkrigs-veteran på fest, ett kärleksmöte.
Peter Katis storsla gna produktion.
Berningers röst.
Melodierna.
Stämningen.
Helheten.

Äsch, jag kan hålla på hur länge som helst.
Det viktiga är att du nu verkligen lyssnar på The National. Det är faktiskt en order. Deras förra, “Boxer”, var ett mästerverk i konsten att få utsikten från ett slitet hotellrum en grådaskig dag att skimra. Uppföljaren breder ut sig än mer, höjer den konstnärliga ribban, lämnar tidigare jämförelser med Joy Division och Tindersticks bakom sig. “High Violet” tar sig in under huden och stannar där. Enligt min dator har jag lyssnat på plattan 51 gånger på knappt två månader. Den siffran lär garanterat fördubblas innan 2010 är slut.

Jag ser egentligen bara ett enda orostecken på en annars molnfri himmel för Brooklyn-bandet. Hur går de vidare efter det här? Vackrare musikalisk melankoli går nämligen inte att skapa.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag