Få svenska band har experimenterat med så många genrer och ändå lyckats låta så exakt som sig själva så många gånger.

Bo Kaspers Orkester har satt Teddybears-Klas i producentstolen, korsat jazz med soul, rest till New Orleans för att söka nya uttryck, skrivit låtar med Tomas Andersson Wij och Wille Crafoord och fortfarande låtit exakt som Bo Kaspers Orkester.

Den här gången har de jobbat med Christian Waltz, producenten som låg bakom ­Veronica Maggios succéalbum "Satan i gatan". Och visst hörs det ibland, men förmodligen lurar de ingen.

"Du borde tycka om mig" är helt enkelt tio nya låtar signerade Bo Sundström, Fredrik Dahl, Michael Malmgren och Mats Schubert - varken mer eller ­mindre. Jag misstänker att det kommer att bli ännu tydligare när de nya låtarna framförs sida vid sida med de gamla favoriterna på den kommande turnén.

Inget fel i det. Snarare är det en styrka.

"Du borde tycka om mig" är ett styrkebesked. Om man ­kokar ner de tio spåren till det som räknas så handlar det nämligen om en samling låtar som låter som en nytändning. ­Tiden får rätta mig om jag har fel, men det låter som kvartettens starkaste sedan "Kaos".

Det är en skiva fylld med melodisk melankoli, avslappnade arrangemang och smart sound. Ingen polerad teppan­yakisoul så långt örat kan nå, utan mjuk pop som kan hantverket.

Det finns några spår som är så tillbakalutade att de riskerar att gå lyssnaren förbi. Och hur fint pianot än jazzar i "Snart kommer natten" så måste jag bläddra igenom de gamla ­albumen för att försäkra mig om att det inte är en nyinspelning av något de gjorde för 18-19 år sedan.

Men i själva verket är det bara ljudet av ett band som gör sin grej, och när Bo "Kasper" själv i "Längre upp i bergen" sjunger "Jag tänker hålla på tills jag dör" låter det mer som ett löfte än som ett hot.

VECKANS SKIVOR: NUNSTEDTS URVAL

Rita Ora - "Ora"

Genre: Pop.

Mando Diao - "Infruset"

Genre: Visa.

Calvin Harris - "18 months"

Genre: House.