Hur underligt det än kan låta idag så vann aldrig Amanda Jenssen "Idol". Lika lite som Darin och Måns Zelmerlöw triumferade i den däringa talangjakten.
Men fröken Jenssens karriär går minst sagt på räls. Där andra idoler (idolvinnare) spårar ur ökar Amanda bara farten.
Efter sommarturnén, den något svajiga, känns det dessutom som om Jenssen vuxit i kostymen.

Det är inte lätt att äntra scenen på ett stadshotell tjugo över midnatt och stjäla uppmärksamheten från en överförfriskad publik som egentligen har siktet inställt på att dansa tryckare till One Republic, men det är där Amanda Jenssens nyvunna scenrutin och oförställda inställning skördar sina framgångar.
Hon kliver helt enkelt fram och partajar med premiärpubliken.

Som vanligt låter det som om hon sjunger karaoke till sina egna låtar - men i det här sammanhanget funkar det ovanligt bra. Amanda har fortfarande bara ett album i ryggen vilket givetvis gör låtlistan förutsägbar. Men hitsinglarna sitter som stillettklackar i taket och blåssektionen skapar skönt tryck vid de tillfällen refrängerna sviker.
En intensiv partykväll där svackorna spacklas igen med proffsig inställning, gött gung och en stor portion entusiasm.