Rappa repliker var Woody Allens specialitet när han 1965 värvades till Hollywood för att skriva manus till "What's new pussycat?".

Den färdiga filmen fick honom att blekna, allt hade blivit fel. Aldrig att han skulle jobba med film igen - om han inte kunde få kontroll över slutresultatet.

Det fick han.

När United Artists senare ville ha honom till sitt lag frågade de Woodys agent och producent Charles H Joffe hur de skulle bära sig åt. Rådet blev att lämna över en väska med två miljoner dollar, hålla tyst och vänta.

Det gjorde de - och behövde aldrig ångra sig.

Det här är inte en Woody Allen-film utan en film om Woody Allen, men det är ingen tvekan om att huvudpersonen behållit kontrollen även den här gången.

Upplägget känns igen från amerikanska tv-porträtt: gamla medarbetare och unga lärjungar berättar om mästarens förtjänster - nä, Mia Farrow är inte med - och själv minns han barndomen i Brooklyn och karriärens olika brytpunkter. Bitar ur häpnadsväckande många filmer har också fått plats.

Kunskapen om den oförtröttlige filmaren fördjupas knappast men allt är bokstavligen roligt att se, roligast är klippen ur gamla tv-shower. En bra grundkurs i ämnet Woody Allen.