Lisa Henni i skräckisen "Vittra".
Lisa Henni i skräckisen "Vittra".

"Vittra"

Publicerad

Den första svenska zombiefilmen är här. Om du tror du att det är ett skämt med löjeväckande b-films-effekter och teatraliskt skådespeleri, är du fel ute.

"Vittra" är ett riktigt nervpiller och jag råder dig att inte vara ensam när du ser den.

Det är det klassiska scenariot - ett ungdomsgäng med singeltjejer och killar åker till ett ensligt torp för att spendera helgen. Killarna är inställda på sex och dukar fram sprit, men kvällen tar en helt annan riktning. En mycket blodig sådan.

Zombierna syns tidigt i filmen och jag är rädd att det ska ta udden ur det läskiga, men det gör det inte. Regiduon Sonny Laguna och Tommy Wiklund vet hur man behåller spänningen och undviker trista upprepningar.

De ständiga närbilderna ger en oavbruten oro för vad som kan finnas framför och bakom det man ser. Rollfigurerna bemöter varelserna på olika sätt. Det blir som små historier, där man varje gång fasar inför vad som kan hända. Och Samir El Alaouis stråkmusik gör det omöjligt att värja sig ifrån att krampaktigt hålla i soffkudden.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida