”Trassel” är kul, den driver med den klassiska prinsessmyten med en humor som funkar för vuxna och barn.
Först är prinsessan blond, häxan är såklart en svarthårig new-age-tant, sedan blir sessan en korthårig feministiskt brunett. Hon är aktiv – en riktig kämpe och räddar den blivande prinsen flera gånger, bland annat med sitt feminina hår som hon använder som lian och lindar sår med.
Kul är också att den blivande prinsens häst skyr honom och försöker skada honom ända in i slutet och att prinsessans stekpanna som hon använder som vapen i brist på annat – blir en ny vapentrend bland slottets väktare.

Ingen är naivt oskyldig – prinsen är en tjuv och prinsessan skarp. Hon har även en vaken kameleont som kommunicerar med talande gester och färgbyte, istället för en irritabel mus eller groda som pratar som en människa.
3D effekterna är smakfullla. Enkla idéer, som flygande lyktor i perspektiv som speglar sig i vattnet får en magisk effekt, kombinerat med det vanliga – knytnävar och fall ner mot stup.

”Trassel” håller sig till det traditionella sagoberättandet utan massa onödiga tillägg som bara stressar tempot. För ovanlighetens skull är den svenska dubbningen också bra och sången vacker.