Förälskelsen mellan "Svensson, Svensson" och svenska folket tog sin början 1994. När det nu åter är dags att väcka lite glöd i vår falnande relation till den gamle förtidspen­sionerade brevbäraren Gustav och hans kvicka bankfru Lena, är familjelivet bortvalt till förmån för parrelationen.
Som är rejält på dekis.

Trots det är Lena villig att ge sin stora bebis till man en sista chans att komma in i matchen. Men den enda match Gustav är intresserad av är som bekant den som utspelas på en grön gräsplan.
När en gammal fotbollsspelare dyker upp mitt i terapiresan leder en helt onödig lögn till en annan - fotbollsspelaren måste låtsas vara en lokal konstnär - och plötsligt har Gustav dribblat bort sina möjligheter till familjelycka.
Det låter kanske som ett klassiskt farskoncept. Om nu farser vore sjukt deppiga historier utan tajming.
"Svensson, Svensson - i nöd och lust" är trots alla medverkande fullblodsproffs trist och förbluffande hafsigt upplöst. Ett försonande drag är att Lena framstår som minst lika osannolikt jobbig som sin make.

Så visst förtjänar de krisande makarna möjligen varandra. Men som betalande publik förtjänar man betydligt mer.