I en nära framtid – om 15 år – är oljan slut och livet på jorden har stannat av. Men längre ner är det full fart, Europas t-banor är sammanbyggda till ett enda nät där tågen far fram med blixtens hastighet – eller näst intill.
Fast Roger från Farsta gillar inte t-banan.
Han känner sig instängd och övervakad, hör konstiga röster. Så han cyklar till jobbet, fast det tar mångdubbelt längre tid än att åka till Paris.
Snart hamnar han där nere i alla fall – och möter den mest förföriska kvinna han vet, den skönhet som gör reklam för ett magiskt schampo med en nyckelroll i det underjordiska maktspelet.
Som dotter till en mäktig mogul, ägare till både t-bana och schampo, har hon en egen agenda.

Historien skulle duga som utgångspunkt för häftig action, men Tarek Saleh har gått i motsatt riktning och tillsammans med formgivaren Martin Hultman skapat en tecknad thriller som mest för tankarna till George Orwell och ”1984”.
Manusmedarbetaren Stig Larsson har hjälpt till att skapa en paranoid stämning där Roger blir en blek prick i en grå värld, detaljstuderad av det internationella kapitalets allseende storebröder.
Men det är inte historien som gör filmen värd att se. Mästerskapet sitter helt och hållet i stilen, animationen som – med utgångspunkt i fotomontage – arbetats fram under sex år håller högsta klass och säger mer än alla ord.
Sällan har tristessen i övervakningssamhället lyst med glåmigare glans.

I huvudrollerna:

Vincent Gallo, 48 (röst)

En av Hollywoods mest omstridda skådespelare ger känslig röst åt huvudpersonen Roger. Lika hyllad blev Gallo för ”Buffalo 66” 1998 (i egen regi) som han blev skandalomsusad efter sexscenen i ”The brown bunny” 2003 (också i egen regi).

Juliette Lewis, 36 (röst)

En spinkig stämma som passar kyliga modellen Nina bra. Lewis själv var annars som störst när hon som minst – i Woody Allens ”Fruar och äkta män”, 1992, Lasse Hallströms ”Gilbert Grape” 1993 och Oliver Stones ”Natural born killers”, 1994.


Stellan Skarsgård, 58 (röst)

Självgode säkerhetschefen Ralph låter mer som Birger Brosa i ”Arn” än Bill i ”Mamma Mia”. Vår största internationella stjärna (vid sidan av sonen Alexander, som också hörs i ”Metropia”) blir i likhet med de flesta rätt anonym när han inte syns.