Fransyskan Lisa Azuelos tyckte att det saknades tonårskomedier i Frankrike, därför gjorde hon "LOL" 2008. Det här är den amerikanska remaken av samma regissör.

Den franska versionen måste ha varit bättre, för den här är vid flera tillfällen skrattretande dålig. I stort sett är det en positiv mamma-dotter-relationsfilm, vilket är ovanligt, men lider av en alltför hög kvot botoxade kvinnoansikten och ett svagt manus.

Demi Moore ser fortfarande ut som trettio. Hon och Azuelos har lagt stor vikt vid att hon ska vara snygg i varje vinkel i stället för att gå upp i rollen som tonårsmamma. De styltiga replikerna är inte heller till hjälp, men stundtals gillar man ändå Demis rollfigur.

Man skulle kunna tro att det är en fördomsfull macho-amerikan som gjort filmen, kvinnorollerna är tunna och bilden av fransmän är parodisk, när de reser till Paris. Men så är alltså inte fallet.

Miley Cyrus spelar Lola, som kallas LOL, en bohemisk gymnasietjej som skriver dagbok och bloggar om sina killproblem. Hon och hennes mamma (Moore) har en nära relation, men de döljer sina kärleksliv för varandra.

Mamman träffar barnens far i smyg och Lola försöker bli av med sin oskuld inför en ny kärlek. Och när mamman råkar läsa hennes dagbok tar det hus i helvete.

Miley Cyrus värme är filmens ankare. Hon och vännen Kyles (Douglas Booth) relation utvecklas till något annat. Det är en fin historia även om vissa turer känns taffliga.