Alma, 15, är kär i Artur, skolans gitarrkille. Hon fantiserar om deras möten, hur de promenerar genom en enorm skog, ligger på rygg i en glänta och tittar förälskat på varandra. Precis som i Twilight. Och precis som i megasuccén om vampyrälskande Bella presenteras här Skoddeheimen inte olikt Forks - med höga berg, djupa skogar, öde vägar…allt inbäddat i ett lätt klaustrofobiskt dis.

Här slutar också likheterna med Twilight. För där Bella anemiskt trånade efter Edward är Alma istället uttalat kåt och extremt sugen på att ligga. Hon ringer upp mammans lön på telefonsex och fantiserar om erotisk dansshow i cykelhjälm för att uthärda tristessen som kassörska. Och där vampyrhistorien är övernaturlig och exotisk är Almas berättelse äkta och full av humor.

Här får en ung tjej ta plats, hennes sexdrift, bekymmer och tillkortakommanden tas på allvar. I skildringen av Alma och hennes skolkamrater finns ingenting överseende eller förskönande – det är tonårsliv rätt upp och ner presenterat med stort hjärta och inkänning. Dialogen är briljant och skådespelarna, de flesta amatörer, utmärkta. Saknar möjligen liten tyngd i historien men överlag är det snyggt.
Norsk film är verkligen att räkna med.