Årtondets tristaste filmtitel gömmer Lasse Hallströms roligaste film på länge, en romantisk komedi om - laxfiske i Jemen.

Egentligen är det feel-good om att allt är möjligt. Laxen behöver kallt vatten och svårtillgängliga lekplatser långt från de stora hav där den annars helst simmar. Inget av detta kan den vänta sig i Jemen.

Deras vän, laxexperten vid engelska fiskemyndigheten dr Alfred Jones, lever tryggt och ospännande på sitt ämbetsverk. Sin enda hobby utövar han i tjänsten. Frun gör häftig karriär men själv vet han sig inte ha några drömmar om ett mer levande liv.

En fiskeintresserad shejk från Jemen har däremot stora visioner - och resurser att förverkliga dem. Med hjälp av sitt eleganta ombud Harriet Chetwode-Talbot försöker han vinna den motsträvige experten för sin sak. Kraftfull support kommer från brittiska regeringen, som vill ha andra nyheter från arabvärlden än dem som berättar om explo­sioner.

Så laxexperten på fiskeriverket får ett erbjudande som inte går att avvisa.

Och Lasse Hallström får plocka fram sin excellenta komedibegåvning, den som Hollywood stundom glömt och gömt för tunga dramers skull. Karriären började en gång så - träffsäkra relationskomedier som "En kille och en tjej" kantade vägen mot succén "Mitt liv som hund". Riktigt allvarsam blev han först i Hollywood med "Gilbert Grape" och "Ciderhus­reglerna".

Lättheten i berättandet är Hallströms styrka i komedi som tragedi - tonträffen, känslan för rytm, vårdandet av detaljer gör helheten till en fest för alla sinnen.

Att romantiken nappar i Jemen är i sig ingen sensation, men Hallström och hans skådespelare gör det njutbart att vara med. Humorn är drastisk - cynismen på ämbetsverket och Kristin Scott Thomas som premiärministerns pressekreterare håller all gullighet stången. Och idén om det omöjligas möjlighet är avväpnande.

Ingen storfilm kanske, men större än den låtsas. I de grundaste vattnen går som bekant de största fiskarna.

SÅ BRA ÄR SKÅDESPELARNA

Ewan McGregor

 En svår roll, dr Alfred Jones är en trist byråkrat som inte tål alltför snabb förvandling. Tråkmånsen måste vara tråkig på ett engagerat och engagerande vis och McGregor håller honom i strama tyglar.

Emily Blunt

Ypperlig som Harriet Chetwode-Talbot, den skickliga lobbare som är en heder för varje uppdragsgivare men har svårare för privatliv. Blunt, som slog igenom mot Meryl Streep i "Djävul­en bär Prada", glänser.

Kristin Scott Thomas

Hon är alltid en tillgång - i glädje som sorg. Här är hon premiärministerns supereffektiva pressekreterare och ofelbar som hela filmens komiska motor. Inga vässade repliker lämnas oavfyrade.