Sex personer av hipsters/slackers-sorten med sådana där fria och kreativa yrken har tagit sig från kvarteren kring Stureplan i Stockholm för att samlas på en bättre middagsbjudning på Gotland.
Precis när kalaset för Katinka ska ta sin början dyker hennes allt annat än ordningssamme (förstår vi snart) tvillingbror upp med sin nya tjej; till det yttre en smaklös sort som intellektuellt nervärderas av den övriga gruppen. En programledare för en realitysåpa är något man svårligen släpper in i de fina salongerna.

Ganska snart börjar sprickorna i fasaderna synas och det sociala spelet blottlägger maktstrukturer och klassförhållanden. Runt bordet rasar inom kort ett krig där cyniska repliker och överlägsna ögonkast utgör vapenarsenalen.
Människor som säger saker de inte verkar tro på, men man gör det för att oron att inte passa in är desto större. En munnarnas bekännelse utan kontakt med hjärtat.

"Katinkas kalas" (med väldigt snygga förtexter!) är en stark långfilmsdebut av Levan Akin - även om det finns en viss valpighet i personregi. Ändå: en ensemble­film med bra avlyssning av samtiden och framför allt Yohanna Idha står ut som den trasiga och trashiga Linda.
Ingen i Katinkas sällskap är lycklig, Linda är den som ser det och vågar påtala tillvarons falskspel.