Charlotte Rampling är totalbefriad från insmickrande drag, ingen diskret fåfänga försöker omärkligt försköna roller som har yttre eller inre skavanker. Som Anna är hon osäker, gammal och sliten - hjärtskärande ensam. Hon ser ut som en enda stor förtvivlan.

Maken drog, får vi snart veta, och sedan har dottern peppat och tjatat. Nu är hon i alla fall ute bland andra singlar på snabbdating - skamsen, skrämd och bortkommen.

Men en rutinerad syster ger handfasta råd och snart finner hon sig hemma hos en brutal karl. I gryningen ligger mannen bredvid henne, blodig och död.

Fallet utreds av en trött kommissarie med mer livserfarenhet än han behöver. Även han har sökt sig till datingdjungeln.

Regissören Barnaby Southcombe är Charlotte Ramplings son och har tidigare jobbat med tv-serier. Att engagera mamma för långfilmsdebuten visar sig klokt. För berättartekniken är komplicerad - med ständiga hopp i kronologin - och berättelsen har lager på lager av skyddande lögner och bortträngda insikter.

Då behövs skådespelare som förmår att ge tragiken trovärdighet redan innan den blivit uppenbar för alla.