Familia

Publicerad
Uppdaterad
DOKUMENTÄR Land: Sverige. Av: Mikael Wiström och Alberto Herskovits. Med Nati och Daniel Barrientos.
Filmerna om den peruanska familjen Barrientos har blivit ett storverk.  Allt började tidigt på 70-talet när Mikael Wiström hittade ett ungt par med en liten baby på den jättelika soptippen i Lima. Han tog bilder och blev barnets gudfar.

Åren gick, barnen blev fler
och familjen flyttade från soptippen men kom aldrig längre än till en skräpig kåkstad. Efter sjutton år vände Wiström tillbaka och gjorde filmen ”Den andra stranden”, som kom 1993. Den kändes mest som ett intrång i familjens liv och nästa film, ”Compadre”, handlar mycket om förhållandet mellan filmaren och de filmade.
”Familia” koncenterar sig helt på familjen.

Barnen är vuxna – utom åttaåriga sladdsonen Nata – och föräldrarna medelålders. Pappa kör fortfarande motorcykeltaxi och fattigdomen är lika påtaglig som förr.
Mamma, som hela tiden varit handlingskraftig och stark, tar jobb i Europa. Hennes nya liv är tungt och hennes frånvaro en prövning för de hemmavarande. Kärleken testas men växer på sätt och vis med avståndet. Någon slutgiltig lösning på de ekonomiska problemen står inte att finna.

Lukas Moodysson tog upp frågorna om förhållandet mellan världens fattiga och rika i ”Mammut”. Här visas hur de ser ut i verkligheten.
Som filmprojekt är det här i klass med Rainer Hartlebs rapporter från Jordbro, med skillnaden att här är allt ljus på en enda familj. Det gör bilden enastående tydlig. Närmare livet än så här kommer få filmare.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag