Spelar monster. Leonardo Di Caprio spelar ett rasistiskt monster i Quentin Taran- tinos nya film "Django unchained". Foto: Columbia Pictures
Spelar monster. Leonardo Di Caprio spelar ett rasistiskt monster i Quentin Taran- tinos nya film "Django unchained". Foto: Columbia Pictures

Django unchained

Publicerad

VÄSTERN
Django unchained
USA. Av Quentin Tarantino. Med Jamie Foxx, Christoph Waltz, Leonardo DiCaprio, Samuel L Jackson, Karry Washington. Längd: 2.45. Från: 15 år.

I mitten av 1800-talet - två år före amerikanska inbördeskrigets utbrott - är nyköpta slavar på väg genom vildmarken. Den dystra processionen hejdas av en talför tysk som - med typiska Tarantino-metoder - köper en av slavarna.

Slaven heter Django. Mot vissa tjänster kan han vinna både friheten och en handfull dollar.

 

Titeln är en hyllning till den italienska västernfilmen, till Sergio Leone och - framför allt - hans mindre prisade kollegor. Det kom en "Django" redan 1966, Franco Nero som gjorde huvudrollen skymtar även nu.

Förtexterna ser också ut som de gjorde på den gamla tiden och delar av musiken har välkänt Morricone-stuk. Ekon kan även höras från svart amerikansk B-action och från en beryktad slavfilm som Tarantino hyllat, "Mandango".

 

Men den här historien är Tarantinos egen. Den slingrar fram genom de slavägande sydstaterna, men handlar mer om sadistiskt våld och sanslösa övergrepp, om hat och hämnd än om gryende frihetsdrömmar. Tysken må stå på slavarnas sida men är långt ifrån någon mystomte, han försörjer sig som prisjägare.

 

Riktigt stökigt blir det när han följer sin nyfrie vän till den stora bomullsplantagen Candyland där ägaren tränar slavar att slåss i mandingo-fighter och den mest betrodde husslaven är en "Onkel Tom" i megaformat.

Dialogerna är lysande - brutalt roliga - och bilderna storslaget dramatiska.

För historier är Tarantinos grej. Där- emot är inte historia hans styrka. Så precis som efter "Inglourious basterds" för några år sedan får han kritik, nu för en skev bild av slaveriets sista tid.

 

Möjligen befogat, men han har i alla fall tagit upp ämnet som Hollywood ogärna rör. Problemet är egentligen något annat - Tarantinos gränslöshet.

Lika briljant som han berättar, lika svårt har han för att sätta punkt. Att han ändå lyckas skapa en engagerande helhet är en bedrift.

På Tarantino-vis sprutar mycket blod - det här är underhållningsvåld med tonvikt på ordets båda delar - och det kan kännas nödvändigt att blunda ibland. Men däremellan finns rätt mycket värt att se.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag