För Expressen berättar Paulina Danielsson varför hon tvingats ändra sin syn på killar och om hur uppväxten påverkat henne. Foto: Ylwa Yngvesson
För Expressen berättar Paulina Danielsson varför hon tvingats ändra sin syn på killar och om hur uppväxten påverkat henne. Foto: Ylwa Yngvesson
"Jag tror många har svårt att förstå vad jag gått igenom", säger Paulina Danielsson. Foto: Robert Eklund
"Jag tror många har svårt att förstå vad jag gått igenom", säger Paulina Danielsson. Foto: Robert Eklund
Paulina Danielsson på en bild från 2012. Foto: Nils Petter Nilsson
Paulina Danielsson på en bild från 2012.  Foto: Nils Petter Nilsson

Paow: Ville slå ut mina tänder med tegelsten

Publicerad

När hon var yngre gömde hon sig undan mobbarna.

Nu är Paulina "Paow" Danielsson en av landets största bloggare och i går gick hon åter in i "Paradise hotel".

Men rampljusmyntet har en baksida. För Pascal Engman berättar hon om varför hon tvingats ändra sin syn på killar och om hur uppväxten påverkat henne.

- Jag tror många har svårt att förstå vad jag gått igenom.

När den lilla flickan med de sneda framtänderna som killarna i klassen kallade "Huggtand" kom till skolan, smög hon förbi klassrummet och in på skoltoaletten.

Där bredde hon ut sin stora dunjacka på golvet och försökte sova. Hennes klasskamrater åt lunch, resten av skoldagen passerade, flickan låg kvar tills de gick hem. När hon inte sov tittade hon upp i taket och väntade på att dagen ska gå. Lyssnade på musik. Mest Pink.

"Var ganska annorlunda"

Efter skolan försökte hon slå ut sina framtänder med en tegelsten. Det var tredje gången hon med våld försökte banka ut dem ur sin mun.

- Jag trodde att folk inte ville vara med mig för att jag hade fula tänder. Jag ville slå ut dem, så att jag skulle få plasttänder, säger Paulina Danielsson.

Andra dagar vågade hon överhuvudtaget inte visa sig i skolan. Hon orkade inte bli inknuffad i skåpen. Eller lurad och förnedrad. När de tuffa tjejerna sa "var med oss på rasten" blev hon glad. När hon gick fram till dem på rasten skrattade de, "trodde du det själv eller?".

I stället tog hon ofta bussen in till stan, ensam. Till något kafé, tjuvrökte cigaretter, längtade tills hon kunde åka hem till sina kaniner.

- Jag var ganska annorlunda, lite knasig. Befann mig i min egen värld, alltid lite för mig själv. Alltså, jag hör ju nu när jag berättar det här att det nog gjort mig till den jag är i dag.

 

Paulina Danielsson sitter uppkrupen i en svart hörnsoffa, på tv-bordet ligger en bunt hoprullade hundralappar.

En vanlig månad fakturerar hon för 80 000-90 000 kronor.

Lägenheten, en trea, ligger högst upp i byggnaden. Adressen ligger i den del av Södermalm som Ulf Lundell i romanen "Friheten" kallar Bronx.

Paulina har flyttat tre gånger de senaste två åren.

Efter att ha hängt ut en bloggkollega som "knarkluder" är hon rädd för hämnd. Det är därför hon flyttar runt så mycket.

Överhuvudtaget är det många konflikter i Paulinas liv just nu. Häromveckan hamnade hon i bråk med förra bästisen Desirée "Dessie" Nilsson utanför nattklubben Ambassadeur.

Paulina spottade Dessie i ansiktet.

- Jag är ganska insiktsfull. Jag vet när jag gör fel. Och jag vet att jag är destruktiv.

Mer knas: För några dagar sedan damp det ner en polisanmälan i brevlådan. En annan före detta vän har anmält Paulina för att ha förstört några av hennes grejer hon hade stående hos sig.

- Jag eldade upp dem. Åh, det suger. Men vi hade bytt saker, så egentligen var grejerna mina, säger Paulina.

"Jag kände mig så äcklig"

Armarna är fulla av tatueringar, det var längesedan hon tappade räkningen på hur många hon har.

- I hela den här svängen när jag var mobbad fick jag psoriasis. Grov psoriasis. Över hela kroppen. Jag visade den aldrig för någon, det var vinter, så jag kunde dölja den med långärmade tröjor. Jag kände mig så äcklig. Ful. Började må ännu sämre, säger hon.

Är tatueringarna ett sätt att dölja utslagen?

- Mm. Jag får ärr, över brösten och armarna. På kroppen är det lättare att dölja. Men jag tycker om tatueringar. Piercingar, tatueringar, opererar tuttarna - allt sånt gör jag för att det är kul. Och för att jag kan.

Sedan Paulina var fjorton har hennes blogg varit en av Sveriges största.

- Jag är vilsen. Dalar hela tiden. Ibland mår jag bra, ibland sämre. Jag bloggar när jag mår dåligt. Jag måste få ut det ur själen. Jag är nog ganska lycklig, men lite uttråkad. Jag sitter mest hemma. Går ut och äter, shoppar och fikar.

"Jag var extremt destruktiv"

Däremot "tappade" hon det "fullständigt" när hon just fyllt 18.

- Det var destruktivt, jag hade sex med folk för att jag var osäker, prövade droger, kokain, kände mig häftig, samtidigt som jag kände mig dålig, jag hängde inte med människor som fick upp mig, de drog ner mig. De ville bara ha saker, pengar, allt. Jag var extremt destruktiv.

Varför?

- Jag vet inte riktigt. Jag ville inte vara hemma, bara fly. Låg och sov hela dagarna, sov bort allt det onda. En vanlig dag lade jag mig vid fem-sex på morgonen, sov till åtta-nio på kvällen. Gick jag inte ut och festade satt jag vaken hela natten och tänkte. Allt jag hade var mina festkompisar som satt och knarkade. Då var jag jävligt olycklig.

Egentligen är du, Dessie, Kissie och de andra bloggarna en ny sorts barnstjärnor.

- Precis. Jag har fått kritik för hur jag ser ut sedan jag var 15, hur man är som människa. Det tär på en. Men visst, det är events, gratis prylar. Mycket pengar för liten verkstad, man blir populär och känd. Förr hade jag sex för att få bekräftelse, inte för min egen skull. Och det är klart alla vill ha bekräftelse. När jag lägger upp en bild på Instagram handlar det om att jag vill ha bekräftelse. Man äter bekräftelse i den här branschen.

Gör prylarna och eventen dig lycklig då?

- Nej, men de gör mitt liv enklare. Jag är livrädd att bli bortglömd.

 

Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera.

 

I går gick Paulina Danielsson in i "Paradise hotel" - igen. Hon var med i dokusåpan även förra säsongen. Då inledde hon ett förhållande med deltagaren Jesper Johansson.

- Hade jag blivit bortglömd nu hade jag blivit väldigt olycklig. Gud ja, jag är livrädd för att bli bortglömd. Bli avdankad. Man kan kalla mig mediekåt, vad man vill, men det är klart jag gör vissa saker för att hålla mig kvar.

Som "Paradise hotel".

- Ja, jag ser de andra i "Paradise hotel" som ett gäng sorgliga ungdomar som trånar efter 100 000 följare på Instagram. Jag har redan 100 000 följare och hade det innan "Paradise hotel". Jag ser det mer som ett sätt att marknadsföra mig själv.

Känner du att du är på väg någonstans i livet?

- En del människor knegar som fan för att få en sån här lägenhet. Jag har redan min lägenhet. Hade jag inte haft den här lägenheten hade jag kämpat för att få en. Jag har aldrig behövt kämpa. Men det kanske kommer. Jag vill vara en person man vet vem det är. Det är jag ju redan. Jag får väl jobba med att hålla mig kvar liksom.

"Blev tvungen att växa upp då"

Den här veckan har 181 000 människor läst hennes blogg, 170 000 människor följer henne på Instagram. Ändå känner Paulina sig ensam.

- Jag är ju ensam. Jag är ensam som fan. Många förstår sig inte på en. Jag tror många har svårt att förstå vad jag gått igenom, att ha varit känd sen jag var femton. Jag blev tvungen att växa upp då, med människors åsikter om mig.

Blir du ledsen?

- Snarare arg. Det finns ett gäng killar som ringer mig. Skrattar åt mig, åt att jag hade sex med Jesper i tv. För några dagar sedan satt jag och var ledsen och tänkte på det, undrade varför de var så elaka. Folk tror att jag är någon sorts hora för att jag haft sex i tv. Att alla får ha sex med mig nu. När jag jobbade i bar i Spanien i somras var det många som tafsade. Folk tror liksom att det är okej för att det är jag.

Hur beter sig killar mot dig?

- De raggar på ett sätt som inte är okej. Pratar med mig på nattklubbar och står och highfivar grabbpolarna bakom ryggen på mig. Skrattar åt mig. Skriver "undra vem som får knulla Paow i kväll". Rankar hur jag är i sängen öppet på nätet, trots att jag inte legat med dem. På Facebook skriver killar "Ska vi knulla", de tror att man är lösaktig för att man haft sex i tv. Min syn, på min egen sexualitet, har förändrats helt.

Hur menar du?

Efter det här, när folk kallar en "hora" för att man hade sex i tv, med en kille jag dessutom tyckte om, har jag blivit mer försiktig. Rädd för killar, tycker att de är läskiga.

Det låter för jävligt.

- Jag har svårt att förstå varför någon kille skulle vilja vara med mig. Jag värdesätter mig själv inte. Det har väl med alla kommentarer jag fått. Någonstans i mig har det satt sig, att det är så att jag inte är värd att leva med. Folk har nog lyckats pränta in det i mitt huvud, "ingen kan tycka om dig på riktigt".

 

Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida