Florens lördag 12.00
Katedralen Santa Maria del Fiores betagande klocktorn ringer för lunch och utanför Hotel Savoy står ett par hundra människor.
– Jag säger det igen, ni får jättegärna vara här, men han-bor inte-här-och-han-KOMMER-inte-att-bo-här, uppger den uniformerade mannen i dörren.
Det är tre dagar efter Bruce Springsteens bejublade maraton-konsert (3.39, näst längsta någonsin) på Zlatans tidigare hemarena i Milano, det är dagen före Springsteen och The E Street Band ska spela i Florens.
Längst fram i klungan utanför det femstjärniga hotellet står Salvatore, 40, med stråhatt på huvudet och "Tramps like us baby we were born to run" över bröstet.
– Jag har varit runt på de andra hotellen, men där är helt dött. Det MÅSTE vara här han bor.
– Jag vill tacka Bruce för den fantastiska spelningen i onsdags, det är därför jag står här, förklarar han.
En som också var på konserten på San Siro var Jörgen Johansson, 41, sångare i Skånebandet The Dimestore Junkies.
Han är lyrisk när Expressen når honom efter hans 113:e Springsteen-konsert.
– Jag har lyssnat på mer Springsteen än vad som kan anses som hälsosamt, men jag undrar om inte det här är den bästa Europaturnén någonsin. Låtlistan i Milano lämnade lite att önska för en som tycker att han kan skippa "Glory days" och "Waitin on a sunny day", men energin!
– Det märks att han tycker att detta är skitkul, säger Jörgen Johansson, som bara behöver en halv sekund för att dra fram sin bästa Bruce-spelning någonsin.
Det var den 14:e januari i år, när han själv stod på scen med bossen.
Jörgen och hans hustru Jessika Borg var i USA för att promota sin platta när de blev uppbjudna på scen tillsammans med Bruce Springsteen under festivalen Light of Day i New Jersey.
– Det var rätt sjukt måste jag säga.
Florens lördag 22.00
Det börjar spridas en viss oro utanför lyxhotellet i Florens.
Någon påstår att Steven van Zandt och Max Weinberg ska ha siktats utanför en restaurang i stan, men ingen vågar flytta sig.
Det KAN ju innebära att de har varit och käkat och är på väg att checka in på hotellet.
Hoppet att få skaka hand med Bruce Springsteen sjunker dock när bilder kablas ut på stjärnan tillsammans med hustrun Patti Scialfa från Milano. De har stannat där för att fira sin 21:a bröllopsdag.
Klockan 01.00 står Salvatore med stråhatten fortfarande längst fram och väntar.
Florens söndag 10.00
När solen går upp över Toscana är klungan flyttad till lyxiga Four Seasons hotel, en promenad undan värsta turistgyttret. Ett tiotal tyska tjejer har slagit sig ner på trottoaren utanför och jämför siffrorna på handryggarna.
En har 49, en annan 157. De har spenderat natten utanför arenan för att få bästa platserna på innerplan till kvällens konsert, ju längre fram desto lägre nummer.
– Plocka upp fimparna efter er, säger en butter butler utan humor.
Ingen Bruce i sikte.
Men plötsligt händer något.
Ingen känner igen George Travis, men rätt var det är kikar Bruce Springsteens turnémanager ut genom hotellentrén, som för att scanna av läget. Ett kort ögonblick efter kör en silvrig Mercedes-buss fram och parkerar, mitt utanför dörren. E Streets legendariska gitarrist, tillika Bruce Springsteens mångårige vän, släntrar ut.
Little Steven (med bandana så klart) säger kort "Ciao!" och hoppar in, i sällskap av hustrun, Maureen van Zandt.
Lite lägre profil än kvällen innan, kan man säga.
Ryktet om bandets utgång i Florens kvällen innan, var nämligen helt sant.
Van Zandt twittrar om en kanonkväll:
"If you go to Florence check out our new friend Soldano's restaurant La Giostra. He threw us a fab party last night. A true rock & roll chef."
Soldano - som i Soldano di Asburgo Lorena, är ägare till den lilla diskreta krogen med 16 bord, och på strålande humör när Expressen ringer på.
– Ah, det var en fantastiskt kväll, säger han.
– Bruce och bandet har varit på min restaurang flera gånger genom åren och hör alltid av sig när de är i stan. De är som mina barndomskompisar.
– Men Bruce var inte med den här gången, tyvärr. Han kom sent från Milano och behövde vila innan konserten, säger Soldano.
Florens, söndag 20.32
Så senare samma kväll, äntligen står Bruce i predikstolen.
En av världens största liveartister gör entre på Stadio Artemio Franchi, Fiorentinas hemmaboning i serie A, inför 47 000 människor, och som vanligt i svart t-shirt med väst över.
– Ciao Firenze! skriker han.
– Here we go!
Han går ut stenhårt med klassikerna "Badlands" och "No surrender", fortsätter med "We take care of our own" från nya plattan. Sen kommer regnet.
Eller Regnet.
Underteckad har varit på både allsång i Göteborg och på Koh Samui i Thailand under värsta monsunperioden, men aldrig upplevt något liknande.
Och ju mer det vräker ner, desto mer benägen verkar stjärnan på scen att stå ute i publiken, i skyfallet.
– I wanna know who's in the house tonight! vrålar Springsteen och ser lite domedagsprofet ut när han står med armarna rakt ut från sidorna och vrålar "Come on, RISE UP"
En skylt i publiken zoomas in: "Madonna är madonna, Prince är prins, Bruce är Gud". Och när guden en stund senare blir allvarlig och talar om tuffa tider i USA och i hela världen med hög arbetslöshet och ekonomisk kris, knyter nästan 50 000 i publiken sina nävar.
"Jack of all trades", och ingen känner längre regnet.
Florens, söndag 22.50
"Little big man", alltså Clarence Clemons brorson, Jake Clemons, har just avslutat en formidabel blåsinsats i "Land of hope and dreams" och Bruce Springsteen och bandet markerar att föreställningen börjar lida mot slut.
23 låtar och regnet öser fortfarande ner.
Nu är frågan hur många extranummer, och vilka.
"Born to run"?
"Born in the USA"?
"Dancing in the dark"?
Springsteen hugger ett paraply från en tjej längst fram, kör några Gene Kelly-steg och river loss "Waitin' on a sunny day", sen bara fortsätter det.
Efter nio extranummer, totalt tre timmar och 20 minuters konsert, lämnar han klockan 23.52 scen, om än motvilligt.
– You are fucking die-hards!
Dito.
Florens, måndag 08.00
"Springsteen, regn och extas i Florens - rockens huvudstad", lyder rubriken i lokaltidningen La Nazione dagen efter.
Men surret bland fansen på internet- forumen, handlar framför allt om två andra saker: Låtlistan, kan det ha varit bästa hittills på turnén? Med både "Youngstown", "Bobby Jean" och "No surrender".
Och, Springsteens kärleksliv.
"I'm worried about the Patti-thing though. She being in Italy and not playing is a unique event, skriver signaturen Roland.
Och Mathias: "Still no Patti on stage. Amazing, since she was seen in Milano the day after the show...."
Inte bara det att Soozie Tyrell, som agerat bakgrundssångerska och vio- linist åt med Bruce Springsteen sen "Lucky Town" (1992), ersatte - det kommer samtidigt bilder på Bruce och Patti från Milano där det ser ut som om hustrun gråter.
Nu är frågan, är Patti på scen i Trieste i kväll?
Och - hur många Springsteen-konserter har hardcore-fanset Sacha Rosten från Bryssel sett egentligen.
Svaret kommer i del två – som ni hittar här.