Thomas Deutgen. Foto: Roger VikströmThomas Deutgen. Foto: Roger Vikström
Thomas Deutgen. Foto: Roger Vikström
Medlemmar ur Lars-Kristerz och Scotts. Foto: Cornelia NordströmMedlemmar ur Lars-Kristerz och Scotts. Foto: Cornelia Nordström
Medlemmar ur Lars-Kristerz och Scotts. Foto: Cornelia Nordström
SVÄNGOM. Här spelar Lasse Stefanz under Ekebofestivalen. Foto: Ulf RydSVÄNGOM. Här spelar Lasse Stefanz under Ekebofestivalen. Foto: Ulf Ryd
SVÄNGOM. Här spelar Lasse Stefanz under Ekebofestivalen. Foto: Ulf Ryd

Öppen konflikt – i dansbandsvärlden

Publicerad

Nu samlas dansbandsvärlden i Malung.

Men det är en tudelad värld - med öppen konflikt bland publik, arrangörer och band.

Kampen pågår mellan de inbitna dansarna, och "vanliga" fans.

– Det är fullständigt jävla korkat, säger experten Thomas Deutgen.

Dansbandsveckan i Malung samlar hela Sveriges dansbandsälskare. Men samtidigt som de samlas, grälar de.

Sedan länge är genren nämligen splittrad, berättar såväl artister, arrangörer som fantaster och experter. Kanske blev det extra tydligt efter tv-programmet "Dansbandskampen" i SVT, som ledde till ett stort uppsving. Då började banden nå ut till en större publik, som plötsligt skulle möta de inbitna "dansarna".

– Den stora motsättningen finns mellan dansarna, hardcoredanspubliken och de som branschen borde försöka nå ut till - de som vill stuffa runt efter ett glas vin. Dansarna, som de kallar sig själva, vilket är så jävla dumt, skrämmer bort folk. Det ser ut som en gympasal där ute, säger Deutgen.

"Jävla korkat"

Många band vågar inte bredda sig, menar Deutgen. Detta på grund av rädslan att förlora de inbitna dansarna.

– Det är fullständigt jävla korkat, säger han.

Elisas, som genom sångerskan Elisa Lindström nått även utanför dansbandsgenren, har fått anpassa sig efter starka viljor från båda sidor i konflikten.

– Vi har valt att lägga oss mitt emellan allting för att få en så bred publik som möjligt och även nå ut till folk som kanske inte vågar gå ut och dansa annars, säger sångerskan.

Larz-Kristerz är ett av banden som lockar en publik som i stor mån vill lyssna, men kanske inte nödvändigtvis dansa.

– Lasse Stefanz och vi lockar ut de här "vanliga", som vill ta en bit mat, en öl och lyssna på musik. Vissa band har bara de här som går ut för att dansa. Vi tycker det är roligare med blandning. De renodlade dansarna gynnar ju tyvärr inte arrangörerna heller. De dricker vatten, har fika i bilen och så, säger bandets Peter Larsson.

Bengt-Åke Johnsson är vd för Ekebo nöjescentrum, och bekräftar den bilden:

– De här extremdansarna, som jag kallar dem, håller ju nästan på med tävlingsdans. De höll på att ta död på dansställena ett tag. De tycker så mycket om allt och alla, och det går inte att lyssna på dem, säger han.

Åker 15-20 mil

Bengt Starrin har bland annat skrivit boken "Sverige dansar".

– Man kan dela in publiken i passionerade dansare och nöjesdansare. Och många nöjesdansare tycker att det hela har gått för långt, säger han.

Anders Hessel är i sin tur en av de som är ute och dansar, ibland åker han 15-20 mil mitt i veckan för en kväll på golvet. Han driver bland annat hemsidan dansmaffian.se.

– En del tycker att förändringen är bra, andra inte. Nu är det allt fler som går ut och motionsdansar, och det är svårt att få det att gå ihop för arrangörerna. De här två grupperna som finns kan ha svårt för att samsas, det är olika sätt att dansa även om det är bugg och foxtrot. Grupperna irriterar sig på varandra i stället för att acceptera och ta hänsyn, säger han.

Conny Nilsson, sångare i klassiska Matz Bladhs:

– Det är tokigt att det blivit så här, det finns en kategori med mogna band och en med moderna band. Det är bara att beklaga. Men dansarna kommer ofta i svettband och handduk kring midjan, det är dåligt respekt och funkar väl i en loge på sommaren - men inte på restaurangerna under vintern. Ungtupparna vet inte hur de ska tillgodose en danspublik som varit med förr heller, säger han.

"Största hotet är dansarna"

En ungtupp i sammanhanget är Scotts sångare Henrik Strömberg:

– Det finns olika läger överallt. Men det löser sig ju lite självt också. De som gillar det mogna går inte på våra spelningar, och tvärtom.

Att det löser sig självt håller dock inte experten Deutgen med om.

– Det största hotet mot danskulturen är dansarna själva, säger han.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag