Sjunde fullängdaren på tolv år. Hur håller du uppe den kreativa pulsen?
- Genom att lyssna på ny musik. Just nu lyssnar jag på instrumental musik från Västafrika. Jag lyssnar på ganska mycket olika musik. Jag vill aldrig stanna upp och säga att "nu har jag hittat min grej", jag tror inte på det. Även om det vore skönt.
Vilken är din personliga favoritlåt på plattan?
- Jag tror att det är "Stjärnorna". Jag tycker att det är en helgjuten låt, det känns som en låt som jag kommer ha nytta av. Det brukar ju vara tre-fyra låtar från varje platta som man fortsätter spela efter fem år. Jag är ganska övertygad om att den är en av dem.
Du valde att spela in en dokumentärfilm om inspelningen av "Spår". Kan vi vänta oss en "Some kind of monster" i Tomas Andersson Wij-tappning?
- Haha, nej den här inspelningen var alldeles för harmonisk för det. Det här är långt från en konflikthärd och terapier.
Du inleder turnén på Berns i Stockholm. Hur är det att spela på hemmaplan?
- Jag älskar att spela i Stockholm, det är alltid mest folk här och man har mycket kompisar i publiken. Det blir alltid en storslagenhet som kanske inte infinner sig på Skövde stadsteater.
För tre år sedan inledde du Melodifestivalen med en lågmäld version av Carolas "Evighet". Har du några planer på att själv tävla i schlagern någon gång?
- Nej. Schlagern är inte för alla. Även om man kan tro det.
Du har nominerats till en Grammis fyra gånger. Är det inte dags att vinna snart?
- Haha, det är för sent, jag har till och med slutat gå på festerna. Jag tänker faktiskt inte så mycket på det, jag har slutat försöka slå igenom.
Ja, du har ju en mycket begeistrad skara fans. Beskriv din relation till denna hängivna publik.
- De tillber mig, haha. Skämt åsido. Jag har en liten publik och det är svårt att ha en relation till en publik, för man vet inte riktigt vilka de är. Jag tror att jag har en väldigt blandad publik. Men jag försöker svara på alla mejl från fans.
Du turnerar ofta ensam. Bara du och dina gitarrer ute på vägarna. Känner du dig aldrig... ensam?
- Jo. Fast när man har gjort några varv i landet så har man lärt känna folk, så det blir alltid fest ändå. Dessutom tycker jag att det är ganska skönt att sitta tyst i en bil och bara köra. Och jag gillar hotellrum.
Blir du aldrig sugen på att spela i band?
- Jag gjorde ju det när jag var liten. Rätt mycket. Men nej, det är jag inte sugen på. Jag är inte så demokratisk när det kommer till musik.
Du är känd för dina långa, och roliga, mellansnack. Har de blivit en obligatorisk del av showen?
- Ja, det har de väl. Det är nästan så att jag tycker att det är lite tråkigt. Det känns som att jag har krav på mig att jag ska komma med någon sorts standup-föreställning. Men det har vuxit fram i och med att jag spelat så mycket själv.
För några år sedan utsågs du till Årets bäst klädda artist. Hur modeintresserad är du?
- Jag är inte modeintresserad på det där akademiska sättet som folk är nu för tiden. Jag är bara intresserad av snygga kläder. Och jag gillar att köpa nya kläder.