67 år gammal kan han fortfarande explodera på scen.

Göra saker med rösten som man inte ens trodde var möjliga i den här världen.

Och beröra som få. Och faktiskt vara riktigt rolig. Slagfärdig liksom.

När jag ser honom i Glasgows fina konserthus härom veckan babblar en närmast jovialisk sångare på om allt mellan himmel och jord som om vi är gäster vid hans stambord på puben.

Samtidigt brottas han med kändisskapet som uppenbarligen tynger honom. Ett återkommande tema på nya skivan – och på det flesta skivorna sedan ”Hymns to the silence”.

"Upptagna med sina egna liv"

I en av låtarna på nya ”Born to sing: No plan B” hittar han friden i Monte Carlo av alla ställen.

- Paradoxallt nog finner jag ro där. Ingen bryr sig nämligen om en. Folk är för upptagna med sina egna liv. De kommer inte fram till en. De har tillräckligt med pengar och är själva berömda. Jag kan vara anonym där. Anonymitet är en gåva från gud, säger och fortsätter:

- En del behöver omge sig med andra människor för att ladda om, i motsats till mig som behöver vara i fred.

Stoppar folk dig på gatan hemma i Belfast?

- Nej, inte vid varje gatuhörn. Folk har sitt eget att tänka på och jag ser för övrigt inte ut som på tv. Har en annan hatt till att börja med. Inte särskilt svårt.

Han vill passa på att varna alla musiker som söker lyckan i talangprogram som ”Idol” och ”X factor”:

- Folk som vill bli berömda vet inte vad de talar om. Som i ”X Factor”. Folk blir bara hjärntvättade och tror att de behöver berömmelse.

"Försvinna efter hand"

Härom året kapades hans hemsida och en falsk nyhet om oväntad babylycka basunerades ut världen över, men dementerades lika snabbt.

Van Morrison anställde en särskild advokat med titeln webbsheriff för att rensa upp i cyberträsket. Ett för projekt som misslyckats kapitalt eftersom nätet formligen svämmar över med gamla klipp

- Jag trodde inte allt jag gjort skulle finnas kvar och att jag skulle stöta på folk som säger "jag så dig på Youtube i går och du gjorde den och den låten". Jag minns knappt själv.

- Jag har trott att skivor och bilder skulle försvinna efter hand. Jag tänkte mig att jag någon gång skulle sluta med det här och leva ett vanligt liv igen. Så naiv var jag.

- Men det fanns ju inte Youtube eller Twitter när jag växte upp. Bara en skivspelare. En annan värld.

"Ändrade mitt medvetande"

Det är kärleken till musiken som driver honom.

- Jag håller på med det här för att jag älskar musik. Inte för att bli känd eller tjäna pengarna. Jag började med det här för att jag blev berörd av v Van Morrison 2012. Foto: David Redfernad andra höll på med. De ändrade mitt medvetande, mitt sätt att tänka.

Vad menar du med att det inte finns en plan B?

- Att sjunga är mitt jobb. Det finns ingen alternativ plan. Kanske senare i livet, men inte just nu. Det finns ingen dold agenda eller något liknande.

När började du sjunga?

- Man har berättat för mig att jag sjöng redan i barnvagnen.

När insåg du att det här skulle bli ditt levebröd?

- Inte förrän jag kom över Alan Lomax gitarrbok. Innan dess ville jag bli veterinär. Men sen hörde jag ”Irene, goodnight” med Leadbelly - och Sonny Terry på munspel - och det var det. Efter det gick alla andra alternativ bort.

Van Morrison befinner sig ständigt på turné. Hans konserter är 90 minuter långa och startar alltid på utsatt tid. Och det enda extravaganta är de propra scenkläderna och sångarens hatt.

"Folk tycks inte få nog"

- Jag bjuder inte på något raffel. Jag är ingen steppdansare. Jag är en sångare.

Ett återkommande tema på skivan är materialism och hu Van 1994. Foto: Krister Hanssonr banker och eliten styr världen. Är du protestsångare?

- Nej, jag observerar. Jag ser det som låtskrivande. Inte en protest.

På nya skivan är ekonomi och pengar ett återkommande ämne.

- Det handlar om girighet. Så har det varit i min bransch. Folk tycks inte få nog. Men jag säger nog är nog. Det är så jag är uppfostrad. Du behöver bara det du har för att överleva.

- När jag tittade på en dollarsedel upptäckte jag orden ”In God we trust”, men i själva verket borde det stå ”In money we trust”.

Handlar sångerna om dig själv?

- Jag sjunger inte om mig själv i första hand. Bara för att jag skriver en låt som heter ”Pagan heart” behöver nödvändigtvis inte det betyda att jag själv är en hedning.

Men folk kanske tror det?

- Men det är deras problem i sådana fall. Jag läser myc Van Morrison 1974. ket. Jag får idéer därifrån. Och de kommer ut som låtar. Jag har läst mycket om kristendomen också men det behöver inte betyda att jag är kristen för det.

Är Belfast viktigt för dig?

- Ja det är källan. Det inser man när man reser bort. Jag var i Grekland och kände hemlängtan. ”Jag måste tillbaka”. Jag gick upp till Orangefield och kände att, ja, det här är källan.

- Dikten ”Hyndford street” handlar om det. Att ta sig tillbaka till barndomen och längre än så.

John Lee Hooker har varit en inspirationskälla och samarbetspartner. På nya skivan lånar Van Morrison blueslegendens gitarrspel.

- Han träffade förmodligen Robert Johnson, som påstods spela så bra efter att ha skrivit ett kontrakt med djävulen. John Lee Hooker är en schaman. En häxdoktor.