Foto: Per Wissing
 Foto: Per Wissing

Freddie Wadling - Göteborgs konserthus

Publicerad
Uppdaterad
Publik: 420 (fullt)
Bäst: De snabba replikerna i mellansnacket.
Sämst: Han kunde gott ha gjort nån psalm.


Han kommer in på scen stödd på en käpp och med en skummande mellanöl i näven. I svart mysdräkt som varken är svart eller mysig längre liknar han nån av figurerna i alla dessa kultförklarade skräckfilmer som han förstörde sin ungdom med.
– I'm a creep,  I'm a weirdo.
Sjunger han i Radiohead–låten som Timo Räisänen gjorde folklig i ”På spåret”. Men han har gör det med en skevt leende och plirande ögon. Liknar mer gamle Café Sundsvall-värden Gunnar Arvidsson än Ted Bundy.

Under 85 minuter betar han och en komptrio av de flesta av låtarna på nya tvåspråkiga ”Den mörka blomman/Dark Flower”. Stämningsfulla versioner av Stina Nordenstam-låtarna och ”I himlen”, som fått en ny text ”eftersom den gamla var för puttinuttig”. Men knöliga ”Christmas” med jobbigt cellospel av Sebastian Öberg har åtminstone jag svårt att ta till mig. Men när han fått vara avig och motsträvig ett tag är det ok att ge folket vad folket vill ha. Och folket får ABBA:s ”Winner takes it all” och folket stampar och klappar så att den gamla Stenhammarsalen i konserthuset drabbas av skrämselhicka. Han kan få den mest banala poplåt att bli stor sångkonst. Den låten går över i Towa Carsons ”Alla har glömt” som han gjorde som pausunderhållare i Melodifestivalen härom veckan. Sen tar han farväl med en känslig version av ”My funny valintine” som får åtminstone mig att önska en skiva där han tolkar musikallåtar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag