De har samlats hemma hos Mias syster Marie i Oxelösund.
Hennes pappa Ture och mamma Margot har satt sig ned i vardagsrummet tillsammans med Mias andra syster Monika och hennes man Sven.
Mias moster Gun är också med.
De har fattat det gemensamma beslutet att för första gången ge sin version av vad de sedan 1990 gått igenom tillsammans med Mia.
Anledningen är Monica Antonssons bok "Mia - sanningen om Gömda" och den debatt kring sanningshalten i boken "Gömda" av Liza Marklund som rasat de senaste veckorna.
En rad påståenden och uppgifter som presenteras i Monica Antonssons bok beskrivs av familjen som rent felaktiga.
- Vi har inte velat göra det här men situationen börjar bli ohållbar faktiskt, säger Mias syster Marie.

"Obehaglig situation"

Familjen tycker att Liza Marklunds "Gömda" ger en sann bild av verkligheten - och säger att Mia svävat i livsfara.
Att Osama Awad, Mias exman, inte skulle ha fått henne att frukta för sitt liv avfärdar familjen.
Hennes moster Gun berättar om Mias mamma Margots 50-årsfirande- då Awad dök upp oinbjuden.
- Han kom in. Jag var i köket och diskade och Mia satt i ett annat rum. Då sa han till henne: "Du har väl inte ätit griskött? För då sticker jag kniven i dig!"
- Det blev en väldigt obehaglig situation, säger Marie.
Samtliga undrar varför Monica Antonsson inte kontaktat dem under arbetet med sin bok.

Ville lämna dem i fred

Författaren säger att hon valt att låta familjen vara i fred.
- Och då gör man på det här sättet eller? Jag tycker inte det känns som vi är i frid, säger Marie.
Mia Erikssons syster Monika anser att faktumet att Monica Antonsson inte pratat med dem lett till en ensidig bild av Mia.
- Jag fattar inte att hon kan sätta sig och skriva när två ex kommer och säger en massa skit om min syrra. För det är klart att de säger saker till sin fördel. Det är bara skit hon får, inget annat.
Marie kan inte förstå hur folk tror att det som hänt Mia - och faktumet att hon fått asyl i USA - skulle vara överdrivet eller påhittat.
- Ingen har valt att vi ska hamnai den här situationen. Vi har försökt att få all möjlig hjälp för att komma ur den och det gick inte.
- Att splittra sin familj på det här sättet, att inte kunna åka till sin far när han haft en hjärtinfarkt. Att vara så långt borta hela tiden, det är ju frustrerande för hela familjen.
- Alla har ju mått dåligt av det här.

"Kunde aldrig slappna av"

Hon berättar om sin och Mias ständiga rädsla när systern fortfarande bodde i Sverige.
- Man kunde aldrig slappna av. Barnen hade inget vettigt liv heller. Att låta ett barn vara ute på en lekplats funkade ju inte för på två sekunder så kunde barnet vara borta.
- Det fanns besöksförbud mot personerna som inte skulle vara där Mia bodde men de var jämnt där.
Hennes mamma Margot berättar hur Mias ex trakasserade familjen.
- Han förföljde oss när vi gick till dagis. Pappan till Mias flicka kunde åka efter oss när han inte fick.

"Vi som nästan blir bovarna nu"

Familjen beskriver den senaste tiden som fruktansvärd.
- Man kan inte sova om nätterna för man ligger och tänker och grubblar, säger Margot och henns make håller med.
De har också saknat den regelbundna kontakten med sin dotter i USA - men pratar numera med Mia flera gånger i veckan.
- Vi har träffats någon enstaka gång under de här 18 åren. Det har varit en hemsk situation.
Mias syster beskriver pressen.
- Man ska gå till jobbet och man mår inte bra. Folk frågar hur det är, om det egentligen är så som det skrivs i den nya boken? Man läser på bloggar och alla tror nästan på dem nu. Det är ju vi som nästan blir bovarna nu.
Hon säger att familjen måste få gå vidare med sina liv.
- Vi har haft vår skit. Det får vara nog nu.