Jag som novis på schlagercirkusen hade inte så mycket att jämföra med. Däremot har man upplevt en del under sportens resor. Finalen i Globen i går var som... straffläggningen mot Holland i fotbolls-EM 2004, som när Stefan Holm hoppade för OS-guld i Aten samma år. Det var ohyggligt spännade. Hade jag vetat att det skulle bli så in i döden rafflande hade jag väntat med att spara ut mina naglar till efter finalen. Det har tjatats om att det har saknats en "riktig stjärna" i Melodifestivalen i år, en Carola, en Kikki, en Perrelli, i går var man tacksam över det öppna startfältet.

De 48 minuter som gick från det att "Monsieur Babar" Bruno Berberes lämnade internationella juryns poäng till folkets dom, var tortyr. Det svängde värre än "Ormen långe" på Liseberg. Sammanlagt 8 av 11 bidrag fick maximala 12 poäng av någon jury.
Bara Agnes, Sofia och lilla Molly blev utan tolvor. När Måns Zelmerlöw fick sin andra fullpottare, av Göteborg, började vi leta efter Marie Serneholt på läktaren. Vi ville ju inte missa segerkyssen. När alla jurygrupper sagt sitt var "Mums-mums" klar etta på 96 poäng, före Sarah Dawn Finer på 75 poäng och Alcazar på 67.

Malena Ernman var way back, åtta på 38 poäng. Men då hade inte folket sagt sitt...
- Jag trodde hjärtat skulle åka ur bröstet när Måns Zelmerlöw fick sina poäng. Molly Sandén tog min hand. Oj, oj, oj, oj, hjärtat bara slog. Jag minns inte vad jag sa. Jag var redo att packa väskan, sa Malena Ernman i natt.
Precis som Stefan Holm i Aten gjorde mezzo-Malena en sanslös upphämtning och knockade konkurrenterna på sista försöket. Måns Zelmerlöws blick däremot var lika tom som Olof Mellbergs, när han brände sin straff där i Portugal-EM.
The winner takes it all.