Rätt låt vann. När det blev allvar visade sig Anna Bergendahl återigen sitta inne på kvällens mest rörande show. Med Carolafläkt som enda effekt skrapade Melodifestivalens genombrottstjej numero uno ihop de poäng som krävdes.
Det var rafflande tv, men när svenska folket sagt sitt skiljde det trots allt 30 000 röster mellan Lilla Anna och Björn Al Fakir. Det är ändå en rätt bred marginal.
De läsare som följde Expressens schlagerblogg i går såg kanske att jag skrev att "This is my life" var det enda bidraget som framkallade rysningar hos undertecknad under finalkvällen.
Och det är precis den förmågan att sprida extremt myspys som är numrets stora kvalitet.
När Anna drabbades av direktsänd teve blixtrade hon till precis som i Malmö. Med ett framträdande som kändes varmare och uppriktigare än alla lasershower, schlagerduschar och gubben-i-lådan-komiker.

Anna Bergendahl är ett fynd på scenen, och låten rör vid våra svenska hjärtan trots att den inte har några uppenbara vinnarhookar.
Och apropå svenska hjärtan - det är toppen att Sverige nu testar att skicka en ung supertalang utan krimskrams på flankerna till Eurovision.
Men tro inte att det blir succé för det.
Det finns en uppenbar risk att Europa kommer att missa det som Sverige ser även i år.
När de internationella jurytomtarna sagt sitt var Anna Bergendahl inte bara en bra bit efter Salem Al Fakir. Hon delade just då sjätteplatsen med Darin.
Det kan man ju se som en indikation så god som någon.
Det var Darin, Salem och Ola (!) som delade på de sex tolvorna från Europa.
Men Anna kan trösta sig med ett klassiskt svenskt genombrott.
Vad var det jag sa:
Ingen över 30+ nådde den övre halvan i Globen.
Det är nya tider nu.

Spola internationella juryn!

Björn Gustafsson fällde inte Salem Al Fakir. Tvärtom.

Och Darin tror jag fortfarande mycket på.

Norska aviser ringde Expressen i natt och frågade om vi kommer att komma högre än Norge i schlager-EM.
Inte en chans, svarade jag.
Man får trösta sig med att Fredrik Kempe - refränggeniet bakom Jöback och Saade i Globen - skrivit den norska vinnaren.
Hade jag varit manager hade jag väntat med att storsatsa på Anna internationellt.
Till sist: Ett ovanligt ojämnt schlagerår. Men Globen räddade hela tjottaballongen.
Finalen var klass, Annas seger en klassiker.