Jag ville verkligen inte sticka nosen i den här grönsakssoppan.
Jag försöker och försöker att skaka det av mig.
Men det går inte.
Jag är så störd över det här med Kleerup och knarket att jag måste få dryfta det med er.
Här har vi alltså landets hetaste musiker, en kille vars låtar hörs stup i ett på radion, som i en direktsänd tv-gala plockas till ett narkotikatest.
Och så är det ett enda jävla axelryckande i media.
- Det berör mig inte det minsta, sa debattören Johan Hakelius i en av panelerna på tv.
Devrim Mavi, redaktör för Arena, gick längre. Hon tyckte att det var "helt förfärligt" att narkotikaspanare går fram sådär till enskilda människor och kräver urinprov.
... och så bytte Jenny Östergren ämne till "något väldigt mycket mer relevant, nämligen tjugondedag knut".
I DN inte en rad och i SVT:s nöjespanel samma blassé.
"Tänk om man själv skulle vara på personalfest och behöva kissa i en mugg".
Ja, tänk om.

Har jag missat nåt här?

Men är inte narkotika förbjudet i det här landet?Det här handlar inte om att man blir koko, kastar glas och beter sig illa av att ta droger.
Det är ett brott.
Man kan tycka vad man vill om det, men man får inte knarka.
Och var ska narkotikasnutarna leta efter skiten, om inte där knarket finns?
Hästridingen på Skansen?
Den enda jag har hört ryta ordentligt är Andreas Kleerup själv.
Han är å andra sidan väldigt förorättad och får säga saker som att konstnärer som inte brukar kemikalier inte är riktiga konstnärer, och att man inte kan bli så framgångsrik som han utan att dra lina (hello kids, good to know!).

Enda anledningen jag kan komma på till denna tystnad är att de som jobbar med att bevaka nöjesvärlden, har vitt mjöl i påsen själva.
Nu pekar jag inte ut någon av de jag har nämnt i den här texten, ABSOLUT inte.
Men det är ingen hemlighet att knarket flödar i den här branschen.
Så sent som på förra årets Grammisgala var det en hyfsat välprofilierad tv-programledare som åkte dit vill jag minnas.
Och det är klart, det är svårare att säga kaxiga saker när man själv håller på.