Leif GW Persson är tillbaka i rutan med "GW:s mord". Foto: Cornelia NordströmLeif GW Persson är tillbaka i rutan med "GW:s mord". Foto: Cornelia Nordström
Leif GW Persson är tillbaka i rutan med "GW:s mord". Foto: Cornelia Nordström
Leif GW Persson tillsammans med sin hustru Kim Persson. Foto: Theo Elias LundgrenLeif GW Persson tillsammans med sin hustru Kim Persson. Foto: Theo Elias Lundgren
Leif GW Persson tillsammans med sin hustru Kim Persson.  Foto: Theo Elias Lundgren
Nu berättar han om beslutet att jobba för SVT:s konkurrent TV4, sitt viktras, kändisar som fjäskar, hustruns oro – och sin egen dödsångest. Foto: Olle SporrongNu berättar han om beslutet att jobba för SVT:s konkurrent TV4, sitt viktras, kändisar som fjäskar, hustruns oro – och sin egen dödsångest. Foto: Olle Sporrong
Nu berättar han om beslutet att jobba för SVT:s konkurrent TV4, sitt viktras, kändisar som fjäskar, hustruns oro – och sin egen dödsångest. Foto: Olle Sporrong
Leif GW Persson. Foto: Simon HastegårdLeif GW Persson. Foto: Simon Hastegård
Leif GW Persson.  Foto: Simon Hastegård

Leif GW Persson om hustruns oro – och sin egen dödsångest

Publicerad

Leif GW Persson är tillbaka i rutan med "GW:s mord".

Nu berättar han om beslutet att jobba för SVT:s konkurrent TV4, sitt viktras, kändisar som fjäskar, hustruns oro – och sin egen dödsångest.

– Hon säger att jag håller på att gräva min egen grav med min egen gaffel, säger Leif GW Persson.

Mord som han inte har kunna släppa. Det är premissen för "GW:s mord", Leif GW Perssons nya program i TV4. Vi träffas på Operabaren i centrala Stockholm. Där har Leif GW Persson ett eget bord där han i gott sällskap kan avnjuta menyn. Leif GW Persson är för tillfället klädd i sin klassiska väst och sippar på en latte. Under läppen finns snusen.

Hur kommer det sig att du valde att göra det här programmet i TV4 i stället för SVT?

– "Veckans brott" tar totalt fem månader mellan mitten på oktober och mitten på mars. Jag har sju arbetsfria månader och då måste jag hitta på något. TV4 erbjöd mig det här och då accepterade jag det, berättar Leif GW Persson.

 

LÄS MER: Leif GW:s stora viktminskning

 

Får du bättre betalt av TV4?

– Nej, det är likvärdigt.

Man har ju en föreställning av att en kommersiell kanal kan tänka sig att betala mer?

– Ja men du vet det är inga hårresande skillnader. Och det var inte avgörande utan det var mest att jag ville ha något att göra.

Det gör GW med pengarna

Tjänar du mycket på tv-programmen?

– Nja, så där. Det går inte att jämföra med böckerna, de tjänar jag mycket på.

Vad gör du med alla pengar?

– Jag brukar ge bort pengar till allt möjligt. Välgörande ändamål, högt och lågt. Sedan har jag ju inga skulder. Jag har inga märkvärdiga utgifter heller faktiskt. Och jag har mer pengar än vad jag kan göra av med fram tills jag dör så jag menar, svepningen har inga fickor. Och jag avser inte att instifta några fonder eller stiftelser. Det är arbete primärt framåt.

Rikard Olsson har ju sagt att SVT är som Sovjet, vad säger du om det?

– Ja, ja, ja. Det kan jag ju på sätt och vis förstå. De har en väldigt monopolistisk ställning.

Du har inte haft några problem med SVT när det gäller jobb utanför "Veckans brott"?

– Nej för jag är nämligen noga med vad jag skriver på för papper. Och med mig är det så att en månad före "Veckans brott" och en månad efter får jag inte göra något annat som ska visas i tv. Men skriva böcker och skriva i tidningen får jag göra. Sedan har jag sju månader där jag är fri att göra vad fan jag vill även när det gäller tv och i år hade SVT inte något att erbjuda mig. Hade de kommit med något hade jag mycket väl kunnat göra det för SVT.

Ditt nyårslöfte är ju att gå ner 50 kg, hur går det?

– Ja, jag har gått ner 18 kg.

Det är bra jobbat ju!

– Jovars, det är hyggligt och enligt tidsplan. Det ska bli 50 på ett år.

 

LÄS MER: GW: Därför är jag ovän med Göran Persson

 

Har du någon särskild diet?

– Nej jag kör LCHF. Ingen alkohol överhuvudtaget men det kör jag ju alltid på våren, då blir det ingen sprit. Jag äter inte sötsaker, bröd, pasta potatis eller ris. Inga rotsaker som har vuxit under jord utan jag äter kött, fågel, fisk, grönsaker och bär. Så dricker jag kaffe och vatten. Det räcker.

"Då hade jag dött"

Leif GW Persson tillsammans med sin hustru Kim. Foto: Theo Elias Lundgren

Du har visst funderat på att köra nyktert hela året?

– Ja om jag ska klara mitt bantningsmål kanske det blir så. För det är ju flytande näring. Men jag får se hur det går. Jag har som mål att ta mig ner 25 kg till midsommar och då är jag ju hemma tycker jag. Då är det möjligt att jag ger mig själv dispens för att ta en sup. Men det får inte bli några mängder för då är jag snart tillbaka.

Vad hade hänt om du inte hade bestämt dig för att gå ner i vikt?

– Då hade jag ju dött. Fy fan, jag fixade ju knappt att gå där vid nyår. Jag vägde 137 kg. Nu väger jag 119, det är för mycket det också. Jag har gått från att vara smällfet till att vara en vanlig tjockis. Håll kvar vid det där som du har för jag lovar dig, fy fan, det andra är ett elände, att du är så jävla tjock att du inte kan gå, säger Leif GW Persson och pekar på min mage.

– Jag har faktiskt gått ner så där in i helvete en gång tidigare. Det var 2002-2003. Jag var nykter i 1,5 år och gick ner från 146 kg till 90 kg. Då var jag ganska smal ett par tre år. Det är de där gamla bilderna som fortfarande dyker upp, bland annat i Expressen, säger han och skrattar.

– Men sedan återföll jag ju stadigt och sedan var jag tillbaka. Det tog tio år men det var ingen konst.

Jag har för mig att det var Filip Hammar som fick rådet att inte gå ner för mycket i vikt, hur mycket kan du gå ner innan du förlorar din image?

– Ja det har jag hört också, folk som säger "blir du inte jävligt tråkig då" men nej det tror jag inte. Och det tror jag inte om Filip heller. För Filip är Filip oavsett om han har ett extra hudlager eller fettlager. Så jag oroar mig inte för min egen räkning och inte för Filips heller. Det sitter inte där. Många av de bästa komikerna är jävligt magra, haha.

Kanske även de bästa författarna?

– Författare är ofta magra som jakthundar men det beror på att de inte tjänar några pengar och ständigt håller på att svälta ihjäl. Men sådana där framgångsrika författare kan däremot vara ganska feta.

Du tänker ju mycket på döden med tanke på ditt arbete, har du själv haft dödsångest?

– Ja det är klart. Alla som påstår något annat ljuger. Alla har det. Det är klart att jag oroar mig för sådant.

Vad tänker du?

– Det är inte så att det är mina ständiga grubblerier men det är klart, jag trivs ju med att leva och då vill jag ju göra det. Kan jag påverka det själv genom att försöka sköta mig på ett rimligt sätt så tar jag hellre det. Men det är tråkigt att sköta sig. Det är jävligt roligt att missköta sig, tiden går fort, livet leker och ganska snart har du sprattlat färdigt, säger han och skrattar.

Hustruns oro för Leif GW

Har Kim (Persson, Leif GW:s Perssons hustru, reds anm.) varit orolig?

Leif GW:s nyårslöfte är att gå ner 50 kilo. Foto: Olle Sporrong

– Ja det är klart.

Vad säger hon?

– Det hon säger är väl att jag håller på att gräva min egen grav med min egen gaffel. Och det gör jag ju. Men nu berömmer hon mig på motsvarande sätt när jag har ryckt upp mig för att sköta mig.

 

LÄS MER: Leif GW:s viktras – 10 kilo på en månad

 

Hur mår du i det här nya livet?

– Det är mycket bättre faktiskt. Bland annat går jag mycket mer obehindrat. Det var bara tre månader sedan jag knappt kunde ta mig fram men det kan jag nu. Till sommaren kanske jag till och med kan börja springa lite.

Käkar du fortfarande medicin för att hantera din ångest?

– Ja, det är mycket effektivt. Det kallas ju för torrsprit. Det är mest under den tiden jag inte krökar för då tycks jag inte ha det behovet. Om du tar en sådan där tablett är det plötsligt som att det inte handlar om dig längre. Det är jävligt illa när du mår dåligt utan att kunna sätta fingret på det. Om du har en konkret anledning då är det ju fullt normalt att må dåligt, gör du inte det så är det något konstigt med dig. Men anta att du plötsligt upptäcker att "fy fan vad dåligt jag mår" och så tar du en sådan där.

– En halvtimme senare så är det bara "jaha, här sitter du och mår dåligt". För det handlar inte om dig. Men du kan ju inte hålla på och knapra det dagligen för de är starkt beroendeframkallande och dessutom påverkar de närminnet. Jag käkar inte mycket men det händer. Och varför berättar jag om det för folk som orkar lyssna. Jo det är för att folk har en uppfattning om att så fort den där jäveln lutar huvudet mot kudden så sover han, han har inte ett bekymmer i världen och oroar sig inte för minsta lilla. Han kan hoppa in i brinnande krig utan att påverkas. Men det kan jag inte. Att en person som uppfattas på det viset berättar om sin svaghet och sitt missbruk tycker jag är en poäng.

Det känns som att det fortfarande är lite skambelagt att prata om sin psykiska ohälsa?

– Att du krökar och käkar mediciner är skambelagt. Jag var över 45 bast innan jag gick till en terapeut för jag tyckte det var omanligt, sitta där och gnälla. Till sist gjorde jag det och det var ett av de klokaste besluten på flera år. Jag borde ha gått dit mycket tidigare.

"Då tycker jag bara helvete"

Är det någon särskilt som får dig att må dåligt?

– Det har jag funderat på åtskilliga gånger. Just nu, och det låter nästan lite pretentiöst, men jag är inte så jävla glad i det som händer runtomkring mig. Och är du det så är det nog illa. Jag kan till och med ligga sömnlös för Donald Trumps skull. Inte av omsorg av honom men med tanke på vad han kan tänkas hitta på för andra. Den typen av ångest. Jag kan ge ett konkret exempel. Det där med terrorism, som jag till skillnad från de flesta andra kan en del om, det är inget jag går och oroar mig för att jag ska drabbas.

– Men sedan hände följande: jag har tre barnbarn och min äldsta dotter och hennes man har bott i Bryssel i 20 år. De spränger den där tunnelbanestationen där ungarna varje morgon åker till och från skolan. Och då tänker jag så här: "jävlar, nu är det för nära". Och då påverkas jag. Då tycker jag bara helvete.

Du brukar alltid sitta vid det här bordet, är det många kändisar som kommer fram till dig och vill ta bilder?

– Ja det händer, men det är mest vanligt folk. Vad jag inte fattar är att det heter selfies. Det kan du skriva om! För det är ju faktiskt en "I and you" eller en "me and you", det är jag och den där kändisen.

Leif GW Persson berättar att han har dödsångest. Foto: Simon Hastegård

De vill stråla sig lite i din stjärnglans?

– Kändisar med lägre lyskraft? Ja det upplever jag. Bland annat när de påstår att vi är bästisar och bundis trots att jag bara har sprungit förbi dem på krogen två gånger.

Upplever du att folk fjäskar folk för dig?

– Ja det gör jag.

Stör det dig?

– Om de fjäskar blir det jobbigt men de flesta är bara så jävla snälla och det är svårt att störa sig på. Motsatsen stör jag mig på däremot för det händer ibland. Men av hundra som kommer fram till mig som jag inte känner är 95 procent trevliga. Några är översvallande. Och det är ungefär som bland folk du känner, långt ifrån alla kontakter du känner är trevliga. Och tar vi familjen är det väl ungefär hälften för där är du fri att bråka på ett annat sätt.

Vad har du för relation till Jan Guillou i dag?

– Vi umgås inte. Jag har märkt att han skriver om mig men jag har aldrig ett ord att säga om honom. Jag tycks ha gjort djupare intryck på honom än vad han har gjort på mig. Vi har väl vuxit ifrån varandra. Under många år umgicks vi ju mer med varandra än med någon annan. Vi har ju skrivit 32 timmar tv och ett flertal böcker ihop och jag kan säga så här att en bättre arbetspartner om du ska dela på ett jobb det finns inte. För han var en man som levererade, det var inget skitprat.

– Av det skälet är han i gott minne bevarad, han var en arbetsmaskin. Sedan var det väl annat, det där vanliga som man stör sig på. Mellanmänskligt umgänge, så enkelt som att vi båda var jävligt förtjusta i oss själva. Men det är inte så att jag går omkring och hatar honom, verkligen inte. Men jag har faktiskt noterat att han skriver om mig i sin kolumn återkommande, men jag skriver aldrig om honom. Jag kanske får ändra på det och skriva något vänligt, då blir han väl galen.

Är det tråkigt att ni inte umgås?

– Nej jag har nog med mig själv.

GW om vänskap

Du har ju berättat om ditt vänsterprassel förut, har du alltid haft lätt för att få tjejer?

– Lätt och lätt. Jag gillar människor och fruntimmer är jag lite svag för. Men du vet med stigande ålder så minskar även det. Och det beror inte på bättre moral utan på en högre grad av trötthet. Men det är klart att jag har varit allmänt vidlyftig. Jag har inte haft svårt för att få tjejer men sedan är det så enkelt att jag inte vill ha folk rakt av. Det ska ju vara någon du gillar också. Men jo jag har haft lätt för att bli förtjust.

Jag tänker att det är många som närmar sig dig med tanke på dina framgångar?

– Ja det är den ena sidan. Den andra är att jag är 72 bast. Jag lovar dig. Hur gammal är du?

31.

Leif GW och Jan Guillou umgås inte med varandra i dag. Foto: Simon Hastegård

– Dubbla det och lägg på tio år, du blir inte charmigare. Jag lovar dig.

Haha, tidigare har jag brukat beskriva mig själv som ett årgångsvin, du vet, man blir lite bättre och bättre hela tiden.

– Nej det finns inte så gamla viner i mänsklig form. Nej du passerar bäst-före-datum någon gång vid 45.

Hur många nära vänner har du?

– Jag har haft tre bästa vänner i mitt liv. Två lever och en är död. Min allra bästa vän är död. Men sedan har jag ett antal goda vänner, sådana som jag jagar ihop med. Det är väl ett tiotal. Vi har ganska kul ihop så jag saknar inte det. Men min bästa vän, han gick och dog för ett par år sedan. Och han fick en hjärnblödning långt innan dess så han blev någon annan. Det var ganska jobbigt. Det var som att det var någon annan som gick runt i hans hudkostym. Det fixade vi, vi hittade tillbaks till varandra under nya förutsättningar. Men då dör han ju. Det var jävligt trist.

– Han hette Joakim Santesson, han var läkare och startade Cityakuten. Det var en märkvärdig man. Vi lärde känna varandra när vi var så där 40 och jävlar vi var tajta. Honom saknar jag.

Känner du dig ensam?

– Nej verkligen inte. Dessutom trivs jag med att vara ensam. Den människa jag umgås mer med än någon annan det är min fru. Henne har jag stort förtroende för.

 

 

Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag